Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Deltavarianten ökar och alfavarianten av corona minskar i Sverige

Hittills har 207 fall av deltavarianten av coronaviruset upptäckts i Sverige.
Nu visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten att den står för en ökande andel av covid-19-fallen, medan den dominerande alfavarianten minskar.
– Vi kommer med all sannolikhet få se nya utbrott av deltavarianten, säger Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

På Folkhälsomyndighetens presskonferens på torsdagen konstaterar statsepidemiolog Anders Tegnell att deltavarianten står för en allt större andel av fallen i Sverige.

– Den ligger fortfarande på låga nivåer, men den stiger och alfavarianten går ner. Vi får väl se vilken som blir dominerande på sikt. Det är ännu i dag lite oklart, säger han.

207 fall har hittills bekräftats från 13 regioner. Blekinge, Värmland och Kronoberg står för den största delen av dessa fall, där det finns två stora ursprungskällor enligt Anders Tegnell.

– Det är skolor i Värmland och Linnéuniversitetet i Kronoberg, med avkopplingar åt olika håll. Vid avslutningsceremonierna på Linnéuniversitetet hade man uppenbarligen en ganska omfattande spridning.

LÄS MER: Deltavarianten upptäckt i 74 länder

Samtidigt minskar smittspridningen generellt i landet, förutom i just Värmland, enligt myndighetens bedömning.

Hur försiktig ska man vara om man bara hunnit ta en vaccindos när det gäller deltavarianten?

– Ungefär lika försiktiga som man tycker att man ska vara idag. Det är inte jättestor skillnad när det gäller skydd mot allvarlig sjukdom. Man måste inse att man inte har ett jättebra skydd än. Man måste vara försiktig, hålla avstånd, se till att man inte hamnar i situationer med trängsel. Men det är inte någon egentlig stor skillnad mot vad som gäller idag för alfavarianten, säger Anders Tegnell.

Minskade övervakningen av varianter

Bilden av varianternas utbredning är dock fortfarande långt ifrån heltäckande. Endast en mindre andel av de positiva provsvaren genomgår så kallad helgenomsekvensering, som kan visa vilken virusvariant personen smittats av. Denna metod är komplicerad och det kan dröja flera veckor innan svaret kommer.

Under vintern och våren när alfavarianten, som då kallades brittiska varianten, började spridas införde Folkhälsomyndigheten därför så kallad typnings-PCR. Med den metoden kunde överblicken av varianternas utbredning bli bättre, även om endast misstänkta fall kunde upptäckas.

LÄS MER: De letar efter farliga mutationer av coronaviruset

Metoden slutade användas när alfavarianten tagit över och det var först för en vecka sedan som Folkhälsomyndigheten beslutade att skala upp denna screeningmetod på nytt. Då hade man fått signaler om att deltavarianten spreds i landet.

Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, förklarar varför man slutade med screeningen.

– Det är viktigt att man också fokuserar resurserna hela tiden där de gör som mest nytta. När vi konstaterar att vi har en omfattande spridning av den så kallade brittiska varianten finns ingen anledning att ligga på med screening där, säger han och fortsätter:

– Det viktiga är att man fångar upp och vet om man har en variant eller inte.

”Har en större spridningsbenägenhet”

Han menar att det viktiga med deltavarianten inte är att kunna hitta varje enskilt fall.

– Det viktiga nu är att vi vet att vi har den i landet, och att vi helt enkelt poängterar att den har en större spridningsbenägenhet och därför måste följsamheten vara god.

Nu skalar ni upp användandet av typnings-PCR på nytt. Hur hade det påverkat kampen mot deltavarianten om ni hade haft den på plats för några veckor sedan?

– Sannolikt ingenting. Den dyker ju inte upp beroende på om vi har typningen på plats eller inte, utan den dyker upp ändå.

LÄS MER: Deltavarianten oroar smittskyddsläkaren i Västra Götaland

LÄS MER: Efter 15 månader – nu öppnar metropolerna upp

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.