Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Jenny Andersson och Johanna Rahm bygger torn med några av barnen på förskolan Stormhatten i Stångby utanför Lund. De tycker att det är bra att förskolan granskas, men varnar för alltför stort fokus på enstaka siffror i statistiken.

De efterlyser fler utbildade kollegor

Barngrupperna blir allt mindre i svensk förskola. Men samtidigt sjunker personalens utbildningsnivå. Förskolelärarna Johanna Rahm och Jenny Andersson efterlyser fler utbildade kollegor.

- Vår förskolechef vill bara anställa förskolelärare. Det är väl en bra målsättning, men den håller inte riktigt som det ser ut nu. Det är så svårt att rekrytera, säger Johanna Rahm.

Många inom förskolan saknar helt utbildning för arbete med barn – och de regionala skillnaderna är stora. Endast 39 procent har en förskoleexamen, vilket är en minskning med 3 procentenheter jämfört med 2015. Samtidigt saknar 28 procent helt utbildning för arbete med barn, visar Skolverkets statistik.

- Man har klarat en kraftig ökning av barnantal och samtidigt minskat barngrupperna, men det blir på bekostnad av de högst utbildade pedagogerna, säger Per-Arne Andersson, som är chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Tyngre lass

På förskolan Stormhatten med 170 barn i Stångby utanför Lund har förskolelärarbristen blivit alltmer kännbar de senaste åren.

- Just nu är vi väl ungefär hälften utbildade, säger Johanna Rahm.

Lasset blir tyngre att dra för de fast anställda med förskolelärarexamen: De får ta ansvaret för att planera och dokumentera det pedagogiska arbetet, de får också hålla i utvecklingssamtal och andra föräldrakontakter.

- Även om vi kan lägga väldigt mycket arbete på våra vikarier så är det inte just det där att driva arbetet framåt, där går det inte att jämföra med en utbildad kollega, säger Jenny Andersson.

Per-Arne Andersson på SKL anser att bästa lösningen på förskolelärarbristen är att utbilda fler till barnskötare och samtidigt erbjuda internutbildning. Att fler outbildade nu anställs ser han samtidigt som en möjlighet för framtiden.

- Det handlar inte sällan om ungdomar och nyanlända. De börjar som outbildade men får kanske en ambition att vilja bli förskolelärare eller barnskötare, säger han.

Krympande barngrupper

De krympande barngrupperna är en annan tydlig trend. Förskolegruppernas genomsnittliga storlek har sjunkit från 16,7 barn under 2015 till 15,9 under 2016. Så små har de inte varit sedan 1992, konstaterar Skolverket.

Men Johanna Rahm och Jenny Andersson tycker att sådana siffror ska tas med många nypor salt.

- En sådan siffra säger ingenting om personaltäthet, eller om hur miljön och organisationen ser ut – det är bara en siffra. Det kan provocera mig lite, säger Jenny Andersson.

Själva ser de stora fördelar med att jobba i storarbetslag som på Stormhatten. Barngrupperna kan upplevas som stora, men i praktiken delas barnen hela tiden in i mindre grupper.

- Det där med att bara titta på siffror, det måste vi verkligen komma ifrån. Det är inte lika med kvalité bara för att vi har en viss siffra, säger Jenny Andersson.

Men här har hon inte utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) med sig. Han lyfter fram Skolverkets riktmärken, som anger en lämplig storlek på småbarnsgrupper till 6–12 barn och 9–15 för de äldre barnen. Sedan 2015 betalar staten ut ett statligt stöd för att minska barngrupperna.

- Det vi nu begär av kommunerna, för att få ta del av de statliga pengarna, är att de har en tydlig plan för när och hur man ska nå Skolverkets riktmärken, säger Gustav Fridolin.