Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Inrikesminister Mikael Damberg.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Damberg vill skärpa kampen mot brotten

Sveriges nye inrikesminister Mikael Damberg (S) vill ge polisen nya möjligheter i kampen mot brottsligheten.

Damberg bytte för två veckor sedan jobbet som näringsminister mot jobbet som inrikesminister. Nu har han ansvar för bland annat polisen och kustbevakningen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Mitt främsta uppdrag är att se till att polisen får de resurser och befogenheter den behöver, säger han i en TT-intervju.

Damberg har haft ett första möte med rikspolischefen, som presenterade en lång lista med önskemål för att bekämpa brott.

- Vi går igenom hela den listan och ser vad som är möjligt att göra, vad som kan göras fort och vad som kan göras längre fram, säger Damberg.

Repressiva verktyg

Polisen vill bland annat ha ökade möjligheter att kontrollera personer, lokaler och fordon. Det kan hamna i konflikt med skydd för den personliga integriteten.

- Men det är också integritetskränkande att vi har kriminella gäng som skjuter på öppen gata, något som kan drabba vanliga människor, säger Damberg.

Han räknar till exempel med att innan sommaren lägga fram ett lagförslag om att polisen själva ska få bestämma var man ska sätta upp övervakningskameror.

Justitiedepartementet ska bland annat också under våren lägga förslag som ska tvinga teleoperatörer att ge polisen trafikdata från mobiltelefoner vid brottsutredningar.

- Vi måste ge polisen mer repressiva verktyg och ge dem möjligheten att följa brottslingarna på ett smart sätt för att komma åt dem, säger Damberg.

Dags att mobilisera

Men inrikesministern betonar också att det finns andra typer av åtgärder på polisens önskelista som han "verkligen tar fasta på". Det handlar om att olika myndigheter behöver göra mer, i samverkan med polisen, för att bekämpa brottsligheten inte minst i utsatta områden.

- Nu är det dags för hela samhället att mobilisera, säger Damberg.

Det kan handla om att kriminalvården satsar mer på att hindra återfall i brott, att Skatteverket gör mer för att stoppa möjligheter att använda sig av olika identiteter, och att socialtjänsten blir bättre på att upptäcka barn i riskzonen.

Inrikesministern har även gränskontrollen på sitt bord. Han tycker att den senaste tidens hårda kritik mot den inte är helt rättvisande.

- Vi har en i stort fungerande organisation i dag, men det finns brister som måste åtgärdas, säger Damberg.

Har förtroende

Han säger sig ha förtroende för att gränspolisen gör vad som krävs. Ministern uppger att gränskontrollen i Stockholmsregionen nu förstärks, inte minst på Arlanda flygplats.

De tillfälliga gränskontrollerna mot andra EU-länder, främst Danmark och Tyskland, blir vara kvar tills vidare. Nuvarande beslut gäller till 11 februari.

- Vi har redan notifierat att vi har för avsikt att förlänga dem, säger Damberg.

- Jag kommer att slåss för att vi har kvar dem så länge det finns behov.

Men i EU finns ett tryck på att de så kallade inre gränskontrollerna på sikt ska bort. Damberg vill därför tillsätta en utredning om gränsnära kontroller, som ska ersätta de nuvarande den dag de försvinner.

I de gränsnära områdena ska polisen ha större möjligheter att kontrollera fordon och personer och kunna använda sig av avancerad kamerateknik.

Fler förvar

Justitiedepartementet sneglar framförallt på Nederländerna.

- Jag tror att det är nödvändigt för Sverige att ha något liknande system, säger Damberg.

En annan viktig fråga för inrikesministern blir arbetet med att få de med asylavslag att återvända till sina hemländer.

- Det var en prioriterad fråga för den förra regeringen och jag ser framför mig att det är en prioriterad fråga även i denna, säger Damberg.

Han lovar fler förvarsplatser för personer som ska utvisas och räknar med att de kommer att vara 450 till sommaren.

- Man räknar väl med att det behövs tusen platser ytterligare, säger Damberg.

Han vill också gå vidare med förslaget om att ge polisen nya befogenheter att få ta fingeravtryck och kroppsvisitera i samband med inre utlänningskontroller.

Att ge polisen rätt att försöka fastställa en persons identitet genom att gå igenom innehållet i mobiltelefoner tycker ministern inte är lika angeläget.

Viktigast är, enligt Damberg att få hemländerna att ta emot sina medborgare.

- Annars spelar det inte så stor roll vad polisen gör om inte människor kan återvända, säger han.

Rättad: I en tidigare version smög det sig in ett fel vad gäller exempel på Dambergs nuvarande ansvarsområden.