Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Damberg: "Kommunerna måste ta polischefernas oro på allvar"

Inrikesministern Mikael Damberg (S) kommenterar GP:s granskning där en majoritet av polischeferna anser att hårdare straff inte löser gängproblemen. Han lyfter fram kommunernas ansvar.
– Kommunerna kan inte luta sig tillbaka. De måste orka prioritera det förebyggande arbetet, annars tar de inte polischefernas oro på allvar.

Mikael Damberg presenterade på tisdagsförmiddagen ett lagförslag om att polisen från och med mars nästa år ska få ta del av grovt brottsmisstänktas krypterade information i mobiler och datorer. Förslaget är direkt kopplat till regeringens 34-punktsprogram på åtgärder mot gängkriminaliteten och väntas gälla från den första mars nästa år.

– Det är ett nytt hemligt tvångsmedel som är högt efterfrågat av polis och åklagare för att kunna bekämpa gängkriminaliteten, säger Mikael Damberg.

Mikael Damberg, inrikesminister besökte Hjällbo i fredags. Bild: Anders Ylander

Enligt Damberg är 90 procent av den information som polisen i dag har rätt att ta del av krypterad och därmed inte tillgänglig. Det handlar om information som kommuniceras genom exempelvis appar som Whatsapp.

Sociala satsningar långt ner på listan

Några dagar tidigare har Mikael Damberg varit i Hjällbo och träffat lokala bostadsvärdar och områdets poliser.

– Jag besöker alla kommuner med utsatta områden och har inte varit i Göteborg i det ärendet tidigare, förklarar han.

Av de 34 punkterna i regeringens åtgärdsprogram mot gängkriminalitet handlar sex om socialt förebyggande arbete. De hamnar dessutom långt ned på listan, under satsningar på polis straffpåföljder.

Betyder det att ni inte anser socialt förebyggande arbete vara särskilt viktigt?

– Det var viktigt för oss att få in dem och jag skulle nog räkna in fler punkter under det. Inte minst gäller det kommunernas förebyggande arbete.

– Det handlar bland annat om LVU-placeringar, där unga behöver tas ur sin miljö, satsningar på fältarbetare, avhopparverksamhet och skola.

Nedskärningar i Göteborg

Många kommuner talar om en ansträngd ekonomi och det är just inom detta område nedskärningar ofta görs när det ekonomiska läget kärvar. I GP:s granskning om våldet i utsatta områden har vi tidigare berättat om planerade nedskärningar i områden som Backa och Biskopsgården.

Mikael Damberg berättar att han senare i veckan ska träffa kommunstyrelseordförandena från alla kommuner med särskilt utsatta områden för att stärka samarbetet i arbetet mot gängkriminalitet. Bild: Anders Ylander

Mikael Damberg säger att regeringen satsar fem miljarder nästa år i obundna pengar till kommunerna plus ökade resurser till en mer likriktad skola.

– Det är otroligt viktigt att kommunerna är uthålliga i det förebyggande arbetet. Jag har varnat för att när vi nu ger stora resurser till polisen, med fler anställda och ökade befogenheter, så kommer polisen att flytta fram positionerna och då är det viktigt att kommuner orka kroka arm.

– Jag hoppas och tror att de ska orka prioritera det förebyggande arbetet– annars kommer det att innebära större kostnader för kommuner i nästa led.

Är du orolig för att de inte ska orka det?

– Det är därför vi – de facto – kommer med särskilda resurser för socialtjänst, med fältare på kvällar och nätter och LVU-placeringar. Men även en satsning på avhopparverksamhet. För det behövs också. Där vi sagt att vi behöver att fram ett nationellt exitprogram.

– Senare i veckan kommer jag att träffa kommunstyrelseordförandena från alla kommuner med särskilt utsatta områden och prata om vad vi ytterligare kan göra tillsammans. Vi kommer att leverera mer, men kommuner kan inte luta sig tillbaka. De måste orka prioritera det förebyggande arbetet annars tar de inte polischefernas oro på allvar, säger Mikael Damberg.

Förebyggande

Han hänvisar till GP:s enkät där en tydlig majoritet av polisområdeschefer i särskilt utsatta områden säger att den polisiära satsningen inte kommer att lyckas om det inte samtidigt finns ett förebyggande arbete.

LÄS MER: 14 polischefer: Hårdare straff löser inte gängproblemen

– Det är bra och något jag hör från poliser som jag träffar. Men det har jag inte fått så mycket stöd för i den allmänna politiska debatten, säger Mikael Damberg.

Torbjörn Forkby, professor i social arbete, har tidigare sagt till GP att själva nivån på social oro och problem sätts av strukturella förhållanden. Inte bara i fattigdom uttryckt utan även i relation mellan olika grupper: om fattiga blir fattigare och rika blir rikare. Det skapar spänningar och då behövs politiska lösningar.

Hur tänker du som socialdemokrat om att vi har ett samhälle som allt mer drar isär?

– Segregationen har fått bita sig fast i flera årtionden. Vi försöker styra politiken i en annan riktning, inte minst med satsningar på de skolor som har störst problem och utmaningar. Ungdomsarbetslösheten i många av de här bostadsområdena har snarare halverats de senaste åren. Det är otroligt viktiga frågor att fortsätta jobba med. Men man måste också jobba med bostadspolitiken till exempel.

Om du ska vara självkritisk – vad borde ha gjorts redan nu?

– Om vi tar det här med våldet. Sverige har för lite poliser. De flyttade ut ur de här områdena. Nu träffar jag människor som säger att de för en gång skulle ser poliser på torget och bygger relationer. Det behövs. Staten får inte flytta ut. Det måste vara lika tryggt där som andra ställen.

"Förenklad bild"

Mikael Damberg säger att han är helt övertygad om att fler poliser löser fler brott och därmed ökar tryggheten. Men enligt forskare som GP talat med finns inga vetenskapliga belägg för att fler poliser och strängare straff långsiktigt leder till minskad organiserad brottslighet. Damberg tycker att det är en förenklad bild.

– Jag träffar boende i områdena som är glada över att det nu finns poliser på torget som jobbar med att störa ut narkotikahandeln. De ser att kameraövervakning, som för några år sedan var något kontroversiellt, har betydelse för tryggheten. Om den basala tryggheten inte finns – då vill inte föreningar, företag, eller affärer etablera sig i området.

LÄS MER: Barn bidrar till knarklangning över hela landet

– Så det hänger ihop. Vi måste gör båda delar samtidigt. Det som nu skapar en lite positiv trend är att tryggheten går åt rätt håll eftersom polisen flyttar tillbaka. Poliser i områden ser en verklighet som de facto går lite åt rätt håll, men vi måste göra mer för att knäcka gängen, säger Mikael Damberg.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.