Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Malmöbon Bilal Karabudak har mordhotats sedan han öppet kritiserat den turkiska presidentens agerande efter kuppförsöket. Nu tänker han rösta nej i folkomröstningen som kan ge Erdogan ännu mer makt.

Dödshotades efter kritiken mot Erdogan

Folkomröstningen om en grundlagsändring i Turkiet har lett till ökad polarisering – även i Sverige. Malmöbon Bilal Karabudak är en av få som öppet vågar säga nej, trots att han mordhotats efter att ha kritiserat president Recep Tayyip Erdogan.

Det började med att Bilal Karabudak i en intervju uttalade sig kritiskt mot president Erdogans agerande efter kuppförsöket. Sedan avsattes han som kassör i den turkiska församlingen i Malmö, i samband med ett stormigt årsmöte som slutade med att polisen kom dit.

Karabudak anklagas för att vara landsförrädare, anhängare till Gülenrörelsen som Erdogan hävdar är terrorister som låg bakom försöket att avsätta honom. Han har blivit mordhotad och går inte längre till moskén.

- Allt var bra till en början men sedan blev det jobbigt efter det att jag framfört lite lätt kritik av Erdogan. Jag tillhör inte Gülenrörelsen, men det spelar ingen roll för de som anklagar mig, hävdar Karabudak som är född och uppvuxen i Sverige.

Rädsla för samröre

Brännmärkningen som gülenist har också fått konsekvenser för Malmös unga svenska turkar som Bilal Karabudak var med och grundade. Numera kommer knappt några besökare till föreningens lokaler.

- Det är en ungdomsförening utan politiska kopplingar. Men eftersom jag har pekats ut på det här viset undviker folk mig, de vill inte riskera att hamna på bild med mig så att de hamnar på samma lista. De som ska åka till Turkiet vill fortsätta kunna göra det.

Erdogan har länge demoniserat sina meningsmotståndare. I Turkiet har tiotusentals människor avskedats och fängslats efter kuppförsöket och det hårdföra agerandet har skapat en djup klyfta inom Europas turkiska diaspora. Och retoriken har blivit allt giftigare inför folkomröstningen den 16 april.

Polarisering

Den senaste tiden har Erdogan anklagat flera europeiska länder för allt från fascism till folkmord sedan turkiska politiker stoppats från att kampanja där. Hans anhängare hävdar att Turkiet behöver en stark ledare efter kuppförsök och terrordåd medan kritiker menar att en grundlagsändring ytterligare kommer att stärka en redan auktoritär president och i praktiken göra honom enväldig.

Polariseringen märks även av i Sverige, där över 37 000 personer har rätt att rösta.

- Den turkiska ledningen har piskat upp en mycket spänd stämning. Många som ska rösta nej här i Sverige vågar inte diskutera frågan med de som ska rösta ja, för i deras ögon är ju alla kritiker i princip terrorister, hävdar Karabudak.

- Men jag tror inte att rädslan kommer att stoppa folk från att gå och rösta.

Säger nej

Karabudak är öppen med att han tänker rösta nej. Fram till 2007 stöttade han det styrande AK-partiet, som när de kom till makten med Erdogan i spetsen genomförde EU-reformer och stärkte minoriteters rättigheter. Men demokratiseringsarbetet avstannade.

- Det började bra. Men sedan dess tycks AKP ha blivit förgiftade av makten. Erdogan har använt kuppförsöket i det som jag brukar kalla hans självständighetskrig. Folkomröstningen är ytterligare ett steg i den riktningen.

TT har sökt AK-partiets företrädare i Sverige utan att lyckas få kontakt med dem.