I Sverige har människor vaccinerats sedan 1950-talet, men trots det är det vanligt att vuxna inte har någon koll på vad de har vaccinerats mot eller när det är dags att fylla på en dos. Det är inte förrän det är dags att vaccinera sig inför exempelvis en resa och man besöker en vaccinationsklinik som människor får reda på vad som gäller.
- Jag möter många som inte vet vad de har vaccinerat sig emot, att de ska spara sin vaccinationsbok eller att vissa vaccinationer inte håller livet ut, säger Elizabeth Kozlic, vaccinationssjuksköterska på Cityakuten i Stockholm.
Ingen återkoppling
För vuxna i Sverige finns det ingen automatisk återkoppling om vaccinationer – vilket kan skapa allvarliga problem.
- Efter att du har slutat grundskolan så förutsätter man att du har koll själv, men det är inte så himla lätt, säger Fredrik Cederblad, läkare på Aleris sjukvård.
Sedan 2013 finns det ett nationellt vaccinationsregister i Sverige, men det gäller enbart för de doser som ges inom det allmänna vaccinationsprogrammet för personer upp till 18 år. Där ingår vaccinationer mot bland annat stelkramp, tuberkulos, polio, kikhosta och mässling. Den svenska rekommendationen är att sedan fylla på vaccinationer mot stelkramp och difteri vart tjugonde år.
Enligt Fredrik Cederblad finns det stora risker med att inte fylla på sitt vaccin.
- Många sjukdomar kanske inte drabbar dig som vuxen så hårt, till exempel kikhosta, men det kan bli en potentiellt dödlig sjukdom om ett spädbarn får den, säger han.
TT: När bör man vaccinera sig?
- Om du ska åka på en längre resa, skaffa barn eller om en nära släktig är sjuk. I dessa lägen är det bra att ta sig en funderare och se över vad du har för skydd och om du behöver fylla på en dos, säger Cederblad.
Besvärligt för sjukvården
Enligt Folkhälsomyndigheten är vuxnas okunskap både besvärlig för sjukvården men också för den enskilda individen.
- Många tror att deras vaccinationer finns registrerade, men så är det inte, säger Ann Lindstrand, chef på myndighetens enhet för vaccinationsprogram.
Tidigare i år lade Folkhälsomyndigheten fram ett förslag om att fler vaccinationer till riskgrupper ska omfattas av nationella program.
- Det rör framför allt influensavaccin för personer över 65 år och gravida, även mot pneumokocker, hepatit b och tuberkulos till riskgrupper. Vi ser att folk inte har koll på att de bör vaccinera sig och att det en finns risk att dessa grupper drabbas hårt av det.
TT: Vad ska man göra om man är osäker?
- Det är alltid bättre att vaccinera sig, till exempel mot mässling, än att låta bli. Biverkningarna av en extra dos är minimala, säger Lindstrand.
Fakta: Viktig om vaccinationer
För tillfället finns endast ett allmänt vaccinationsprogram och det gäller för barn upp till 18 års ålder. Däremot rekommenderas vuxna att tar en påfyllnadsdos vart 20:e år mot difteri och stelkramp.
Det är regeringen som fattar beslut om vilka sjukdomar som ska ingå i programmet.
Källa: Folkhälsomyndigheten
