Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Därför kan Socialdemokraterna svänga i Natofrågan

Den ryska invasionen av Ukraina har fått Socialdemokraterna att svaja i frågan om Nato. Internt diskuteras om man bör ompröva sitt tidigare ställningstagande om att alliansfrihet är det bästa för Sverige.
Riksdagsledamoten Mattias Jonsson (S), ordförande i Göteborg, menar att dörren nu står på glänt till en ny linje:
– Man måste kunna ompröva ställningstaganden när omvärlden förändras.

I decennier har Sveriges alliansfrihet varit en helig ko för Socialdemokraterna. Partiet har kongressbeslut på att man är emot ett Nato-medlemskap. Utöver det har S rent historiskt haft starka band till fredsrörelsen.

Men nu förändras allt i snabb takt.

För drygt en månad sedan slog statsminister Magdalena Andersson (S) fast att ett svenskt medlemskap skulle ”ytterligare destabilisera läget i Europa”. Uttalandet möttes av kraftig kritik från oppositionen, och skapade heta känslor i Finland, som av många anses stå ännu närmare ett Nato-medlemskap än Sverige.

I förra veckan, i en intervju i Svt:s 30 minuter, var dock Andersson inte alls lika kategorisk. Då sa hon i stället:

– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt.

Cold Response är en norskledd vinterövning där Nato- och partnerländer deltar. Sverige deltog med 1 500 soldater och officerare och organiseras tillsammans med finska arméförband. På bild syns statsminister Magdalena Andersson, som deltog i övningen. Bild: Anders Wiklund/ TT
Cold Response är en norskledd vinterövning där Nato- och partnerländer deltar. Sverige deltog med 1 500 soldater och officerare och organiseras tillsammans med finska arméförband. På bild syns statsminister Magdalena Andersson, som deltog i övningen. Bild: Anders Wiklund/ TT

Men det ska inte ses som ett ställningstagande för Nato från Magdalena Anderssons sida. Det hon nu trycker på handlar i stället om att den säkerhetspolitiska analys som regeringen gör, tillsammans med oppositionspartierna, först ska få komma med sina slutsatser innan hon tar ställning. Analysen ska vara klar i maj.

Samtidigt har tidigare kända Natomotståndare inom S, som före detta utrikesminister Margot Wallström, på senare tid öppnat för en ny linje.

– Jag tycker att vi ska gå i takt med Finland. Och om Finland går med, då kanske vi också måste gå med. Men det ska i så fall vara med bred samsyn, där folket fått se ansvarstagande politiker analysera och väga för- och nackdelar, sa Wallström i en DN-intervju nyligen.

Margot Wallström, fd utrikesminister (S) menar att Sverige bör gå i takt med Finland om Nato. Bild: Nils Petter Nilsson
Margot Wallström, fd utrikesminister (S) menar att Sverige bör gå i takt med Finland om Nato. Bild: Nils Petter Nilsson

Inställningen gentemot Nato har inte bara ändrats inom S, utan även hos svenska folket. Historiskt har en majoritet varit emot ett medlemskap, men en GP/Sifo-mätning som gjordes mellan 8-11 mars i år visar att 43 procent i dag säger ja till ett medlemskap. Endast 25 procent säger i dagsläget nej.

Den grupp som är mest positiv är unga män, där mer än hälften säger ja till ett Nato-medlemskap.

Så många vill gå med i Nato

GP/Sifo ställde frågan ”Tycker du att Sverige skall gå med i Nato?”. Totalt svarade 1078 personer genom så kallade webbintervjuer.

43 procent av de tillfrågade svarade ja, 25 procent svarade nej och 32 procent svarade tveksam, vet ej.

Mätningen gjordes mellan 8-11 mars.

Tydlig rörelse i S

Att det rör på sig inom S är tydligt också när GP ringer runt i partiet.

– Det finns en tydlig rörelse ifråga om att närma sig Nato. Många av dem som nu förespråkar Nato är personer som inte är tyngda av tidigare ställningstaganden om alliansfrihet, säger en S-källa.

Mattias Jonsson (S), ordförande för Socialdemokraterna i Göteborg. Bild: Anders Ylander
Mattias Jonsson (S), ordförande för Socialdemokraterna i Göteborg. Bild: Anders Ylander

Bilden av en positionsförflyttning gällande Nato bekräftas av Mattias Jonsson, riksdagsledamot (S) och ordförande i Göteborg.

– Men det är inte ett likhetstecken med att partiet landar i ett Natomedlemskap, utan ett öppet förhållningssätt jämfört med före invasionen av Ukraina, säger han.

Flera som GP talat med framhåller att det är av största vikt att frågan analyseras på djupet. Vad garanterar Sverige bäst säkerhet i längden?

Mattias Jonsson är en av dem. Han säger att han är trygg i Sveriges militära alliansfrihet och att den positionen tjänat Sverige väl och gör det än i dag. Samtidigt varken öppnar eller stänger han dörren för ett Nato-medlemskap.

– Jag vet inte om det är drastiskt uttryckt, men dörren står på glänt.

Det viktiga är att kunna ompröva sina politiska ställningstaganden i samband med att omvärlden förändras, resonerar Mattias Jonsson.

Riksdagsledamoten Aylin Fazelian, ordförande för S i Göteborgsområdet, menar att det är viktigt, men inte helt avgörande, att väga in vilket ställningstagande Finland gör om Nato. Bild: Henrik Montgomery/TT
Riksdagsledamoten Aylin Fazelian, ordförande för S i Göteborgsområdet, menar att det är viktigt, men inte helt avgörande, att väga in vilket ställningstagande Finland gör om Nato. Bild: Henrik Montgomery/TT

Aylin Fazelian är riksdagsledamot och ordförande för S i Göteborgsområdet, vilket innebär Göteborgs kranskommuner. Hon instämmer i att alliansfriheten har tjänat Sverige väl. Samtidigt håller hon med om att förhållningssättet har ändrats.

– Det är klart. Vi har ett krig som förändrat mycket, som gör människor oroliga och får vår säkerhetspolitiska linje att testas. Att det uppstår en diskussion är naturligt. Allt annat vore väldigt konstigt, säger hon.

”Fel att ansöka nu”

Även Fazelian tycker det är viktigt att invänta den säkerhetspolitiska analysen innan något beslut fattas.

– Att här och nu ansöka om Nato-medlemskap, det tycker jag är fel. Oavsett vad man tycker om organisationen som sådan, säger hon.

Utrikesskottets ordförande Kenneth G Forslund (S) menar att det som måste avgöra är vad som tjänar Sverige bäst - alliansfrihet eller Nato-medlemskap. En analys av detta är viktig, anser han. Bild: Josefine Stenersen
Utrikesskottets ordförande Kenneth G Forslund (S) menar att det som måste avgöra är vad som tjänar Sverige bäst - alliansfrihet eller Nato-medlemskap. En analys av detta är viktig, anser han. Bild: Josefine Stenersen

Utrikesutskottets ordförande i riksdagen, Kenneth G Forslund från Kungälv, sitter med i de säkerhetspolitiska samtalen. Han menar att det som slutligen kommer att fälla avgörandet är vad som är bäst för Sverige.

– Det är det vi jobbar med nu i de säkerhetspolitiska överläggningarna, att skapa oss en bild av hur de olika alternativen ser ut. Det blir en analys och sedan är det inte givet att alla partier drar samma slutsats av den analysen, men vi ska i alla fall ha ett solitt underlag, säger han.

Inte heller Forslund vill säga vare sig ja eller nej till Nato.

– Min uppfattning är att det här kriget visar att man ska aldrig säga aldrig. Det går inte att kategoriskt säga att Sverige ska aldrig någonsin ska gå med i Nato, säger han.

Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och före detta ordförande i S-organisationen Tro & Solidaritet. Bild: Nicklas Elmrin
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och före detta ordförande i S-organisationen Tro & Solidaritet. Bild: Nicklas Elmrin

Statsvetarprofessorn Ulf Bjereld vid Göteborgs universitet, tidigare ordförande i Socialdemokrater för tro och solidaritet, håller dock kvar vid partiets tidigare ställningstagande.

– Man ska aldrig fatta beslut under pågående kris om ett långsiktigt beslut. I dagsläget håller jag fast vid alliansfriheten, jag tror inte att det skulle stärka Sveriges säkerhet att ändra på det, säger han.

LÄS MER: Oförändrat stöd för svenskt Natomedlemskap

Ingen valfråga

Vilken politisk linje som Socialdemokraterna slutligen kommer välja vet ingen i nuläget. Flera som GP varit i kontakt med menar att det blir en viktig diskussion för medlemmarna att ha på nästa partikongress om ett och ett halvt år.

Mattias Jonsson tror dock att frågan kan avgöras tidigare än så, om det blir nödvändigt. Hur bråttom det blir handlar dels om vilka slutsatser den säkerhetspolitiska analysen landar i och dels hur världsläget utvecklas, resonerar han.

– Vi måste förankra det i partiet på något sätt, men hur det sker är oklart. Det finns olika tidsaxlar att förhålla sig till. Det finns också en verklighet att förhålla sig till. Med ett Nato-medlemskap måste man kunna väga in vad det är för något och vad finns det för risker förenat med det? Det är något som kommer påverka processen framåt.

Statsminister Magdalena Andersson besökte tillsammans med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson den internationella militärövningen Cold Response, en norskledd vinterövning där Nato- och partnerländer deltog. Bild: Anders Wiklund/ TT
Statsminister Magdalena Andersson besökte tillsammans med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson den internationella militärövningen Cold Response, en norskledd vinterövning där Nato- och partnerländer deltog. Bild: Anders Wiklund/ TT

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson har sagt att han kommer att lämna in en ansökan om ett Nato-medlemskap om hans alternativ vinner valet i höst. M vill därför göra Nato till en valfråga.

Det tycker Ulf Bjereld vore oklokt:

– Jag tror inte sakliga diskussioner gynnas av att ha denna frågan i en valrörelse. Jag vill gärna se en sakliga och initierad debatt hösten 2022. Då vet vi också var Finland har landat och ser reaktionen på det.

LÄS MER: Nyamko Sabuni kritiserar regeringen: ”Saknar en plan”

LÄS MER: S-kravet: Välbärgade områden ska ta emot Ukrainaflyktingar

LÄS MER: Forslund: ”Det här kriget visar att ingenting kan uteslutas”

Missa inte det senaste om valet 2022

Nu kan du få alla politiknyheter, reportage och analyser som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Val 2022. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.