Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Att namnge stormar är ett samarbete mellan Sverige, Norge och Danmark. Bild: Adam Ihse/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Därför heter stormen Knud

Knud, Urd och Alexander – namngivningen av stormar har på senare år utvecklats till ett samarbete mellan Danmark, Norge och Sverige. Men alla har sin egen metod.
– Vi tar fram fem namn så får de anställda på DMI rösta om ett, säger Michael Selbæk, arbetsledare på Danmarks Meteorologiske Institut.

Med hösten kommer stormarna och plötsligt börjar ett namn dyka upp i alla medier. I det här fallet – Knud. Men var kom det namnet i från?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Många kan säkert räkna ut att namnet är något som våra danska vänner har suttit på kammaren och kommit fram till. Att inte Sverige själva döper stormen har att göra med ett samarbete som startades för ett par år sedan.

Michael Selbæk vid Danmarks Meteorologiske Institut..

– Andra länder har liknande samarbete. Storbritannien och Irland har döpt den här stormen till Bronagh, och det hade aldrig funkat här. I nedre delarna av Europa har man inte lika mycket stormar men jag vet att Portugal och Spanien har ett samarbete när det kommer till att döpa stormar, möjligtvis kan även Frankrike vara med i den treklövern, säger Michael Selbæk vid DMI.

Simone, St Jude och Christian

Många minns säkert stormen Simone som slog till mot Sverige i slutet oktober 2013. Snabbt uppstod ett problem – britterna kallade den för St Jude, tyskarna tyckte att Christian passade fint och svenskarna gjorde som man brukade, tittade i almanackan för att se vem som hade namnsdag.

LÄS MER: Stormen Knud väntas slå hårt mot västkusten

Alla tre förekom i media och plötsligt visste folk inte om det var en eller tre stormar som var på väg.

I den vevan kom därför Danmark, Sverige och sedermera Norge överens om ett samarbete som innebär att det land som stormen träffar först, får döpa den. Att vi på senare år har haft stormar med danskklingande namn beror helt enkelt på att vindarna oftast går från väst till öst.

LÄS MER: Frölundas nödplan i stormen – en buss

Men hur får då stormarna sitt namn?

Sedan 2005 när orkanen Gudrun drog in har Sverige rättat sig efter vem som har namnsdag just den dagen som ovädret slår till. Innan dess var det vanligare att stormarna fick namn efter veckodagar, högtider eller områden som drabbades hårdast. Som exempel kan man ta Ölandsstormen 1985 eller allahelgonaorkanen 1969.

Ska fungera som hashtag

I Norge går man lugnt och metodiskt igenom alfabetet. Nästa storm som de får namnge kommer börja på bokstaven C.

LÄS MER: SJ agerar inför stormen Knud

Danskarna har valt en helt annan metod – man tar fram fem olika namn som de anställda på Danmarks meteorologiska institut sedan får rösta om. Men det finns ett antal kriterier.

– Det ska vara kort och fungera i rubriker, oftast en stavelse men två kan gå bra i vissa fall. Det ska även vara lätt att uttala och skriva. Det får heller inte vara några tveksamheter kring stavning. Mitt eget namn går inte då det både kan stavas med ch och k, säger Michael Selbæk och fortsätter:

– Sen ska det funka med en hashtag så det kan användas för att sprida information i medier. I Danmark har vi ett väldigt fint flicknamn som heter Lykke. Det är bra på alla sätt och vis men kanske inget man ska förknippa med en storm. Eller ditt eget namn till exempel, det betyder något helt annat och hade inte gått att använda.

LÄS MER: Meteorologen svarar på dina frågor

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.