Coronasnackisarna – kommer du ihåg dem?

Den 31 januari fick Sverige sitt första bekräftade fall av covid-19. Sedan dess har media fyllts av diskussioner, debatter och frågor kring viruset som förändrat vår värld. Kommer du ihåg snackisarna?

ANNONS
|

Det har bara gått lite mer än tre månader sedan Sverige fick sitt första fall av covid-19. På den tiden har vi matats av nyheter, råd och varningar. Hastigheten har varit hög och på sociala medier har aktiviteten varit stor. Det som alla pratade om i februari är glömt sedan länge.

Här är några av de snackisar som följt i virusets spår.

De svenska matbutikernas hyllor tömdes snabbt på toapapper i början på pandemivåren. Snart var dock hyllorna åter fyllda.
De svenska matbutikernas hyllor tömdes snabbt på toapapper i början på pandemivåren. Snart var dock hyllorna åter fyllda. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Hamstring av toapapper

I början på pandemins utbrott gapade butikshyllorna tomma. Och det var bland många attraktiva varor toapappret som gick åt som allra mest.

Hur det kom sig att det var just dassrullar människor världen över vände sig till när krisen närmade sig är oklart. Men att den ökade visade siffror från Svensk dagligvaruhandel. Under mars månad såldes nämligen hela 71 procent mer toapapper än vanligt i Sverige.

ANNONS

Mängder av andra varor gick också som smör i solsken när svenskarna bunkrade.

LÄS MER:Full pott för vinnaren i toapapperstest

LÄS MER:Så mycket mer toapapper köptes i mars

LÄS MER:Matbutiker vittnar om rekordförsäljning när göteborgarna hamstrar

Munskydd har diskuterats flitigt – både som en potentiell del i en nationell strategi för att minska smittan, och som en viktig del av skyddsutrustningen för personalen inom vården.
Munskydd har diskuterats flitigt – både som en potentiell del i en nationell strategi för att minska smittan, och som en viktig del av skyddsutrustningen för personalen inom vården. Bild: Claudio Bresciani/TT

Munskydd

Skyddar det eller inte? Borde jag bära det för min egen eller andras skull? Frågorna kring munskydd har varit en het potatis genom hela pandemin. I länder som Kina, Hongkong och Tjeckien har användningen av munskydd varit tvingande från politiken. I Sverige är det fortfarande en ovanlig syn på gatorna.

Bristen på skydd har varit en följetong i vården och ett av de mest omdebatterade ämnena under den här våren.

LÄS MER:50 000 munskydd måste bytas ut

LÄS MER:Dyrare munskydd på Landvetter efter coronalarm

LÄS MER:Bättre att hålla avstånd än bära munskydd

Uteserveringar i både Göteborg och Stockholm har varit fyllda av människor under vårens soligare dagar – trots förbuden mot trängsel. Flera krogar har tvingats stänga på grund av att de inte följt reglerna.
Uteserveringar i både Göteborg och Stockholm har varit fyllda av människor under vårens soligare dagar – trots förbuden mot trängsel. Flera krogar har tvingats stänga på grund av att de inte följt reglerna. Bild: GP

Uteserveringarna

I takt med att vårsolen värmde uteserveringar både i Göteborg och Stockholm syntes allt fler folk på de samma. Flera krogar stängdes eftersom de inte följde Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

– Det var en massiv insats från oss, vi ville nå ut till många samtidigt med informationen om vad som gäller och kolla att det efterlevs, sa Angelica Winter, avdelningschef på miljöförvaltningen i Göteborg i samband med att fyra krogar i Göteborg inte följde reglerna.

LÄS MER:Inspektörer: Fortsatt trångt på Göteborgs uteserveringar – trots corona-regler

LÄS MER:Fyra uteserveringar i Göteborg hotas av stängning efter corona-slarv

LÄS MER:Trots ministerns krav – fullt på uteserveringarna i Göteborg

På Mollösund på Orust gick åsikterna om påskgästerna från storstäderna isär.
På Mollösund på Orust gick åsikterna om påskgästerna från storstäderna isär. Bild: Stefan Berg

Påskresorna

Över påskhelgen brukar väldigt många svenskar lämna sina hem och resa över läns och kommungränser hem till släkt och familj. Den här påsken avrådde Folkhälsomyndigheten från alla icke nödvändiga sådana resor. De som ändå lämnade storstäderna för landet möttes inte alltid av glada miner.

ANNONS

LÄS MER:Svalt påskfirande i coronatidens Göteborg

LÄS MER:Är påskgästerna i Mollösund smittspridare eller samhällets räddning?

LÄS MER:Coronaeffekten: I år har vi semester som på 60-talet

Raset på börsmarknaden skapade oro både hos privatsparare och regeringar världen över. Miljarder och åter miljarder har satsats från statligt håll för att få fart på ekonomin igen.
Raset på börsmarknaden skapade oro både hos privatsparare och regeringar världen över. Miljarder och åter miljarder har satsats från statligt håll för att få fart på ekonomin igen. Bild: Henrik Montgomery/TT

Börsraset

12:e mars kommer gå till historien som en mörk dag för alla som sparade pengar på börsen. Stockholmsbörsens OMXS-index sjönk med 11,1 procent och fick miljarder av privatsparares pengar att gå upp i rök.

Än hade inte viruset spritt sig i stor skala till exempelvis USA, men oron skapade redan den här torsdagen kraftiga nedgångar på börsen.

– Börsen, ekonomer, politiker, centralbanker – alla brottas med en okänd faktor som vi inte vet hur den kommer att slå, sa SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

LÄS MER:Därför faller börserna – och så påverkas ekonomin framåt

LÄS MER:Börsen ner tio procent – vad ska du göra?

LÄS MER:Värsta börsraset i modern tid

Trots tydliga rekommendationer att undvika icke-nödvändiga resor var det många svenskar som reste till fjällen under våren.
Trots tydliga rekommendationer att undvika icke-nödvändiga resor var det många svenskar som reste till fjällen under våren. Bild: TT

Skidresenärerna

Skistar ombads av Åres lokala vårdpersonal stänga sina backar – men skidanläggningarna där och i andra delar av landet höll öppet under våren och välkomnade åksugna svenskar. Under påsklovet var känslorna kring de som åkte upp till de svenska fjällen starka och inte alltid välkomnande.

– Jag har det jättebra här, men man känner sig samtidigt väldigt isolerad, det är en konstig känsla. Jag kommer nog aldrig få vara med om något liknande igen, sa Jenny Forsman från Mölnlycke under semestern i Lofsdalen.

LÄS MER:Han fick tre resor inställda på grund av coronaviruset

LÄS MER:Etikettexperten: så ska du bete dig socialt under coronakrisen

LÄS MER:Coronaoron tömmer skidbackarna – "Som att vi hyrt hela stället själva"

Äldre tillhör riskgrupperna för covid-19 och rekommenderas därför att minska på sina sociala kontakter så mycket som möjligt. Många har isolerat sig fullständigt i sina hem.
Äldre tillhör riskgrupperna för covid-19 och rekommenderas därför att minska på sina sociala kontakter så mycket som möjligt. Många har isolerat sig fullständigt i sina hem. Bild: Robin Aron

De gamla som inte höll sig inne

I pandemins början var äldre på gator och torg inte en ovanlig syn. SVT pratade med solgassande pensionärer i Stockholm och i Göteborg röt äldre-forskaren Ingmar Skoog ifrån och kallade de äldre som inte följde rekommendationerna trotsiga tonåringar.

ANNONS

– Det var många som tog illa vid sig. Men när man ser hur det ser ut ute på restauranger så är det fortfarande många äldre, och yngre, som inte verkar ha fattat att vi har en spridd epidemi i Sverige, sa han.

LÄS MER:Göteborgarna om ändrade vanor i krisen: "Lite töntigt om man följer riktlinjerna"

LÄS MER:Därför är det viktigt att skydda de äldre från smittan

 Gustav Lloyd Agerblad förevigade Anders Tegnell på sin kropp.
Gustav Lloyd Agerblad förevigade Anders Tegnell på sin kropp. Bild: Zashay Tastas, Privat

Anders Tegnell

Från osynlig och okänd tjänsteman – till en av Sveriges mest kända människor. Anders Tegnell som person har blivit en självklar mittpunkt i svenskarnas liv våren 2020. Bland annat har folk tatuerat in hans ansikte och det har skapats Facebook-grupper med tiotusentals anhängare till hans ära.

LÄS MER:Anders Tegnell om Göteborg: "Släpp inte garden än"

LÄS MER:Han tatuerar in Anders Tegnells porträtt

LÄS MER:Folkhälsomyndighetens linje – från dag ett tills nu

Kina har främst från amerikanskt håll misstänkliggjorts för att ha skapat viruset i ett labb. Teorin har inget stöd av WHO.
Kina har främst från amerikanskt håll misstänkliggjorts för att ha skapat viruset i ett labb. Teorin har inget stöd av WHO. Bild: Cheng Min

Labbet i Wuhan

– Det finns betydande bevisning om att det här (virusutbrottet) kommer från det här laboratoriet i Wuhan, sa den amerikanske utrikesministern Mike Pompeo i en intervju i tv-bolaget ABC:s "This week".

Samma utfästelser kom från president Donald Trump. Samtidigt som ryktet om att viruset skulle vara skapat antingen avsiktligt eller oavsiktligt på ett labb i Wuhan slog WHO fast att detta inte var ett virus tillverkat av människan.

LÄS MER:Så vill Kina erövra världen i spåren av coronaviruset

LÄS MER:Så mörkade kinesiska myndigheter virusutbrottet

LÄS MER:Jobbade för Cevt – sitter nu i karantän i Kina

En bild som blivit vardag. På de dagliga presskonferenserna har samma budskap berättats dag efter dag.
En bild som blivit vardag. På de dagliga presskonferenserna har samma budskap berättats dag efter dag. Bild: Claudio Bresciani/TT

Den svenska modellen

Det började som ett rykte om att Folkhälsomyndigheten medvetet ville smitta ner en så stor del av befolkningen så att man uppnådde flockimmunitet och har sedan dess fortsatt ifrågasatts från både forskarhåll och sociala medie-experter. Strategin att fortsätta hålla delar av samhället öppet under coronakrisen har mött både mothugg och hejarop, men en majoritet av svenska befolkningen har stort förtroende för Folkhälsomyndighetens arbete.

ANNONS

LÄS MER:Så har världens länder bäddat för viruskrisen

LÄS MER:Experterna om världen efter coronakrisen

LÄS MER:Svenskarna står bakom landets coronastrategi

Donald Trump sa i ett utspel med riktning Sverige att USA hade haft två miljoner döda om man följt samma strategi.
Donald Trump sa i ett utspel med riktning Sverige att USA hade haft två miljoner döda om man följt samma strategi. Bild: Evan Vucci

Trumps intresse för Sverige

Under en sedvanlig presskonferens avfärdade Donald Trump den svenska strategin och slog fast att den hade varit ödesdiger om den anammats av den amerikanska regeringen.

– Hade vi följt Sveriges linje skulle vi kunnat ha två miljoner döda nu, sa han på presskonferensen.

Kommentaren togs emot med ljummet intresse från statsepidemiolog Anders Tegnell.

– Jag tycker att man överdriver skillnaderna. Att utmåla Sverige som något väldigt konstigt bygger inte på några egentliga fakta, sa han.

LÄS MER:Mer Sverigekritik från Donald Trump – Tegnell frustrerad

LÄS MER:Så nära är vaccinet – de tävlar om förstaplatsen

Forskarkåren är inte helt enig i den svenska corona-strategin. Två läger har kunnat skönjas bland svensk medicinsk expertis.
Forskarkåren är inte helt enig i den svenska corona-strategin. Två läger har kunnat skönjas bland svensk medicinsk expertis. Bild: Caroline Holmgren/Ali Lorestani/Mikael Wallerstedt/Umeå universitet

22 forskare på DN-debatt

Det blev stor uppmärksamhet kring de 22 forskare som på DN Debatt kritiserade Folkhälsomyndigheten och dess arbete mot pandemin. Ord som "Tjänstemän utan talang" fanns med och framförallt var det bristen på nedstängning som kritiserades.

Efterspelet kring debattartikeln kom att handla om dödstalen, som först visade sig vara felaktiga och tillbakavisades av Anders Tegnell. Några dagar senare kom uppdaterade dödssiffror vilket gjorde att den faktiska siffran hamnade närmare de 22 forskarnas estimat än Folkhälsomyndighetens ordinarie siffror.

LÄS MER:Striden bland experterna i coronakrisen – varför tycker de så olika?

LÄS MER:Sjukhusdirektören som ska ta Sahlgrenska genom coronakrisen

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS