Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Ett besöksrum på häktet i Huddinge. Kriminalvården har beslutat att tillfälligt stoppa besök, för att minska risken för smittspridning under coronapandemin. Arkivbild. Bild: Claudio Bresciani/TT

Corona har mildrat straffen för dömda

För att minska risken för coronaspridning har landets häkten infört besöksförbud.
Det innebär att häktade som egentligen inte sitter med restriktioner behandlas som om de hade det.
I minst två fall har detta lett till att straffen mildrats för dömda brottslingar – och fler tros det bli.

– Rättskedjan måste fungera. Polis, åklagare och advokater – alltså de som i tjänsten har ett uppdrag att uppsöka klienten – kommer in här. Men inte anhöriga, säger Fredrik Wallin, chef för Kronobergshäktet i Stockholm.

Att besök inte tillåts är något som förekommer även i vanliga fall, om en misstänkt sitter häktad med den typen av restriktioner. Men det tillfälliga besöksförbudet under pandemin gör att även de häktade som inte har restriktioner behandlas som om de hade restriktioner för besök.

Det används nu som argument av försvarsadvokater för att deras klienters straff ska mildras. En av dessa advokater är Frida Wallin, vars klient först satt häktad länge med restriktioner, misstänkt för grovt narkotikabrott.

– Han var mycket förväntansfull inför att få ta emot besök när restriktionerna väl hävdes, och så gick det inte på grund av corona, som satte stopp för alla besök på häktena, säger Frida Wallin.

Fler fall

Svea hovrätt gick på försvarets linje. Även i ett tidigare fall i våras beslutade Svea hovrätt att coronasituationen skulle påverka straffet, med hänvisning till ett prejudikat från Högsta domstolen. Enligt HD-domen ska häktning under lång tid och med restriktioner som inneburit isolering dra ned längden på ett fängelsestraff något.

Exakt hur mycket straffet kortades för Frida Wallins klient går inte att säga.

– Det är samma sak när domstolen gör avdrag när någon suttit med restriktioner, det står nästan aldrig uttryckligen att du får avdrag med exempelvis en eller två månader. I vårt fall stod det bara att straffvärdet uppgår till drygt fem år, men med anledning av det här bestämmer vi straffet till fem år, säger Frida Wallin.

Hon förutsätter att den här argumentationen kommer att ske väldigt ofta framöver, i liknande fall.

– De allra flesta försvarare har snappat upp det här så jag tror det kommer bli någonting som mer eller mindre alla kommer att argumentera för i sådana här fall.

Ringer gratis

Frida Wallin berättar att flera av hennes häktade klienter har det extra tufft just nu. Särskilt svårt är det att inte veta hur länge besöksförbudet ska gälla.

Kriminalvården följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer, och uppger att begränsningarna gäller till dess att risken för smittspridning bedöms som tillräckligt låg.

Fredrik Wallin säger att man under tiden försöker hjälpa de intagna att hålla kontakt med omvärlden på andra sätt än genom besök.

– Vi har kompenserat detta med gratis telefoni i stället, att man har kunnat ringa hur mycket som helst till de nummer som är godkända. Nu på senare tid har vi också fått ett antal Ipads så att man kan hålla kontakt med sina barn via Skype. De har ännu inte tagits i bruk vid häktet Kronoberg, men det har sakta börjat komma i gång ute i landet, säger Fredrik Wallin.

Erika Nekham/TT

Advokat Frida Wallin. Arkivbild. Bild: Hanna Franzen/TT

Åklagare kan begära en person häktad som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i minst ett år, om det finns risk att personen håller sig undan, kommer att undanröja bevis eller fortsätta sin brottsliga verksamhet.

Det är domstolen som beslutar om häktning, i samband med en häktningsförhandling. Rätten kan även ge åklagaren tillstånd att besluta om restriktioner för den häktade. Restriktionerna kan handla om att endast ha begränsad rätt att umgås med andra, ta emot besök, läsa tidningar, se på tv eller ringa/skicka brev.

Jämfört med Danmark och Norge använder sig Sverige betydligt mer av restriktioner. Det beror bland annat på vårt rättegångssystem, att stor vikt läggs vid vad parterna säger vid själva rättegången. På grund av detta är det viktigt att försöka förhindra att den misstänkta kan påverka exempelvis vittnen eller målsägaren innan förhandlingen.

Sverige har återkommande fått kritik från bland annat FN och Europarådet för våra långa häktningstider och användandet av restriktioner.

Källa: Åklagarmyndigheten, Brå