Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Holger Rootzén och Dmitrii Zholud, forskare i matematisk statistik vid Chalmers, visar att överlevnadschansen efter 110 års ålder verkar vara oberoende av såväl livsstil som genetiska faktorer – och att vi kanske får uppleva att en människa blir 128 år gammal inom de närmsta 25 åren. Bild: Emil Nordin
Holger Rootzén och Dmitrii Zholud, forskare i matematisk statistik vid Chalmers, visar att överlevnadschansen efter 110 års ålder verkar vara oberoende av såväl livsstil som genetiska faktorer – och att vi kanske får uppleva att en människa blir 128 år gammal inom de närmsta 25 åren. Bild: Emil Nordin

Chalmersforskare: Finns ingen gräns för hur gamla vi kan bli

Det finns ingen naturlig gräns för hur gammal en människa kan bli. Det menar forskare från Chalmers efter att ha analyserat befolkningsstatistik från 15 länder.
– Risken att dö ökar med åldern. Men det visade sig att den risken planar ut någon gång mellan 105 och 110 år, säger professor Holger Rootzén.

Inom forskningen har det länge diskuterats hur gammal en människa egentligen kan bli. Buden har varit många genom åren. Senast 2016 fastställdes det i tidskriften Nature att den naturliga gränsen för människans livslängd är runt 115 år. Men efter att två Chalmersforskare analyserade statistiken än mer noggrant kom de fram till att den slutsatsen var fel.

Holger Rootzén och Dmitrii Zholud på institutionen för matematiska vetenskaper menar istället att det faktiskt inte finns någon övre gräns för hur gammal en människa kan bli, vilket även SVT Väst rapporterat om. Det är en slutsats som de har fått stort genomslag för i forskarvärlden. Bland annat har de intervjuats i Washington Post. Deras resultat har också fått stöd i den prestigefyllda tidskriften Science.

LÄS MER: Liten risk att aldrig hitta kärleken

"Som att singla slant"

Chalmersduon menar att när någon väl har uppnått en viss ålder så verkar de vanliga faktorerna som är kopplade till livslängd ha spelat ut sin roll.

– Risken att dö ökar med åldern. Men det visade sig att den risken planar ut någon gång mellan 105 och 110 år. Därefter verkar risken att dö vara 50 procent per år. Det är som att singla slant varje år, säger professor Holger Rootzén.

Sannolikheten att en redan gammal person blir ännu äldre minskar således drastiskt varje år, men forskarnas slutsats står ändå fast – det finns inte någon precis gräns.

Holger Rootzén, professor i matematisk statistik vid Chalmers. . Bild: Joshua Worth
Holger Rootzén, professor i matematisk statistik vid Chalmers. . Bild: Joshua Worth

Fransyskan Jeanne Calment är den person med den längst bekräftade livslängden hittills i historien. När hon dog 1997 var hon 122 år och 164 dagar gammal. Holger Rootzén har gott hopp om att världen snart kommer att se någon bli ännu äldre.

– Vi försökte gissa hur länge någon kommer att leva inom de närmsta 25 åren. Vår gissning var att någon kommer att bli någonstans mellan 119 och 128 år gammal. Men det förutsätter att det inte kommer några stora genombrott inom medicin. Då kan allt ändras, säger han.

LÄS MER: "De flesta dör inom fem år efter att de fått diagnosen"

Inga skillnader mellan länder

En annan upptäckt som forskarna gjorde var att inga yttre faktorer verkar ha någon betydelse för livslängd efter att en person nått 110 års ålder. Kvinnor lever generellt sett längre än män, men efter 110 års ålder försvinner också den skillnaden.

– Det är rätt så förvånande. Det verkar inte heller finnas några tecken på skillnader mellan länder, genetik eller vad man äter, säger Holger Rootzén.

För att nå sitt resultat har de analyserat data från 15 länder i Europa, Nordamerika, Japan och Australien.

Han ser inte att resultatet kommer att ha någon större politisk eller ekonomisk betydelse då det rör sig om en liten andel av befolkningen som når de här åldrarna. Vi kommer alltså inte se kraftigt höjda pensionsgränser inom kort.

– Men det är biologiskt intressant. Man försöker ju kraftigt att hitta botemedel mot åldrandet. Då är det rätt praktiskt om man förstår hur åldrandet ser ut i verkligheten, säger Holger Rootzén.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.