I Hedemora har kommunen satsat på utbildning för de som jobbar inom äldreomsorgen. " Man lär sig mycket genom att jobba, men nu är jag mer trygg i sig själv när jag kommer hem till någon som är sjuk", säger Sandra Jons (näst längst till vänster i bild), som arbetar i äldreomsorgen i Hedemora och blev färdig undersköterska förra året. Här står hon tillsammans med kollegerna Helena Rydberg, Emelie Arvidsson och Christine Axelsson.
I Hedemora har kommunen satsat på utbildning för de som jobbar inom äldreomsorgen. " Man lär sig mycket genom att jobba, men nu är jag mer trygg i sig själv när jag kommer hem till någon som är sjuk", säger Sandra Jons (näst längst till vänster i bild), som arbetar i äldreomsorgen i Hedemora och blev färdig undersköterska förra året. Här står hon tillsammans med kollegerna Helena Rydberg, Emelie Arvidsson och Christine Axelsson.

"Brukarna har rätt att möta rätt personer"

I Hedemora har kommunen egentligen gjort allting rätt. Man erbjuder fasta tjänster, har inga delade turer och personalen får möjlighet att utbilda sig. Men det är ändå svårt att locka folk till äldreomsorgen.

ANNONS
|

Hedemora ligger lågt i statistiken över personal med adekvat utbildning, bara runt 60 procent. För några år sedan började man sätta av pengar för att låta personal som jobbat inom äldreomsorgen i minst två år läsa till undersköterska på kvartsfart. Hittills har cirka 35 utbildat sig och ytterligare ett 30-tal är i utbildning.

På så sätt lyckas kommunen behålla personal – men återväxten är dålig. Årskullarna från vård- och omsorgscollege är små, ett år var de bara fyra, berättar myndighetschefen Carina Lundgren.

- Och det blir ett problem när man pratar om att undersköterskeutbildningen är så bred, att man kan bli så mycket annat. Vi vill ju att de ska bli undersköterskor.

ANNONS

Inte enkelt

Många pekar på den arbetskraftsreserv som finns bland nyanlända, men Mona Forsberg, som är chef för vård- och omsorgsförvaltningen, säger att det är inte så enkelt.

- Vården är inte ett enkelt jobb, all den dokumentation vi har kräver att man kan språket. Och ska man hjälpa någon att till exempel duscha måste man kunna kommunicera.

Rätten till heltid är inte heller okomplicerad. Ofta är det mycket att göra på morgonen och kvällen, men på eftermiddagen när skiften överlappar varandra finns det inte tillräckligt för alla att göra.

Inget revolutionerande

Mona Forsberg är pessimistisk inför framtiden.

- Jag tror inte att vi har löst problemen med kompetens eller får tag på folk. Det har inte hänt något revolutionerande utan gått åt andra hållet de senaste åren. Jag tror att vi kommer att tampas med de här problemen ändå.

ANNONS

- Vad ska man göra om folk inte vill jobba i vården? Det är inte så lätt som att erbjuda heltid. Och vi vill inte till vilket pris som helst ha vem som helst. Brukarna har rätt att möta rätt personer.

TT

ANNONS