Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sveriges nationaldag firas i Lund 2019. Arkivbild.
Sveriges nationaldag firas i Lund 2019. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Bred kritik mot medborgarskapsprov

Förslaget att införa medborgarskapsprov sågas.
Skolverket vill inte utforma proven, universiteten inte arrangera dem och lärarna ser risk för att utsättas för ökad press.

Regeringen och flera andra partier vill införa språk- och samhällskunskapsprov för att få svenskt medborgarskap. Men det utredningsförslag som tagits fram får kritik från flera håll på en rad punkter.

Skolverket vill inte ha ansvar för att utforma proven. "Det skulle innebära att det blir Skolverket som indirekt sätter normen för vad som krävs för svenskt medborgarskap" står det i remissyttrandet. I det understryks att detta inte ligger inom myndighetens expertområde.

– Vi kan inte se att det här är ett uppdrag som ska ligga på Skolverket, det är väldigt svårt att relatera till det vi förväntas ta ansvar för, säger generaldirektör Peter Fredriksson.

Medborgarskapsprovet är tänkt att vara digitalt och innehålla muntliga delar. Fredriksson understryker att det inte är så lätt som man kanske tror att ta fram prov och digitala lösningar.

Universitet avstyrker

Tanken är att Universitets- och högskolerådet (UHR) tillsammans med universitet och högskolor ska arrangera provens genomförande. UHR påpekar att medborgarskapsprov är något helt annat än högskoleprov. Bland annat eftersom mycket står på spel för den som ska göra provet.

Det handlar om "en annan säkerhetsnivå och därmed kompetensprofil än den UHR har i dag", till exempel vad gäller kontroll mot fusk, står det i remissyttranden.

– Vi är en utbildningsmyndighet och det här handlar om andra frågor kopplat till medborgarskap och den kompetensen finns inte på myndigheten, säger vikarierande generaldirektör Maria Linna Angestav.

Flera universitet avstyrker också att de ska arrangera proven.

Potentiell risk

Den som har godkänt betyg i svenska för invandrare (SFI) i kurs D eller godkänt betyg i svenska, svenska som andraspråk, samhällskunskap samt samhällsorienterade ämnen i årskurs 9 ska kunna slippa medborgarskapsprovet. Men detta skapar också oro.

Lärarnas Riksförbund ser en potentiell risk för att den betygssättande läraren ska hamna i en pressad situation när ett medborgarskap står på spel. Förbundet föredrar att det blir obligatorisk för alla som vill ha medborgarskap att göra provet.

Även Sveriges kommuner och regioner (SKR) ser en viss risk för påtryckningar gentemot lärare.

Monica Sonde, avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad på SKR, jämför med situationen för ensamkommande, vars möjlighet att få stanna hänger på att de klarar gymnasiestudierna.

– Vår erfarenhet efter att gymnasielagen infördes var att vissa lärare kände att den enskilda unga nyanlända eleven plötsligt hamnade i deras händer beroende på deras bedömning, säger Sonde.

SKR tillstyrker dock som helhet förslaget på medborgarskapsprov och även flera kommuner är positiva. Helsingborg och Huddinge bedömer att det kan leda till bättre förståelse av samhället och snabbare språkinlärning.

Testar värderingar?

Men just syftet, bättre integration, är det flera som är tveksamma till om det kommer uppnås genom provet.

Delegationen för migrationsstudier (Delmi), anser att medborgarskapsprov "riskerar medföra negativa konsekvenser för invandrare från länder med större kulturell och språklig distans till Sverige". Delmi pekar på att färre kan komma att ansöka om medborgarskap.

Malmö universitet tycker att provet framstår som överdrivet omfattande. Stockholms universitet ställer sig frågande till vilka språkfärdigheter språkprovet testar.

Arbetsförmedlingen tycker att språkkraven blir relativt höga med tanke på att många inom SFI i dag får underkänt på kurser som ligger under den färdighetsnivå som föreslås för medborgarskapsprovet.

När det gäller samhällskunskapsprovet betonar Stockholms universitet att provet inte får blir ett test på om personen delar grundläggande svenska värderingar. Det skulle strida mot åsikts- och yttrandefriheten i grundlagen.

Umeå universitet tycker inte att prov i samhällskunskap fyller ett tydligt syfte och varnar för att språkkravet gör det svårare för människor som tillhör vissa sociala kategorier och som härstammar från vissa länder att bli medborgare.

Peter Wallberg/TT

Tea Oscarsson/TT

Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap införs för alla som fyllt 16 men inte 67 år.

Kunskaperna föreslås kunna visas på olika sätt.

Ett sätt är godkänt resultat på ett särskilt framtaget prov.

Ett annat sätt är godkänt betyg på till exempel komvux eller avklarad kurs i SFI på viss nivå.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Syftet är att stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle.

Källa: SOU 2021:2