Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Bra vårdtillgång - men inte för alla

Folk har i allmänhet fått bättre tillgång till vård och läkemedel, men för grupper med omfattande vårdbehov har situationen inte förbättrats nämnvärt. Det visar en ny utvärdering av de senaste årens reformer.

Omregleringen av apoteksmarknaden, vårdvalet samt vårdgarantin och kömiljarden. Det är de reformer som myndigheten Vårdanalys utvärderat.

Deras rapport visar att antalet apotek har ökat med 368 stycken, 40 procent, sedan apoteksomregleringen för snart fem år sedan, och öppettiderna har förbättrats. Men de flesta apotek har etablerats i områden där tillgängligheten redan var hög.

Kunderna upplever samtidigt att det blivit svårare att hämta ut receptbelagda läkemedel vid första besöket. Fler än hälften som besökt ett apotek det senaste året har inte kunnat få ut sitt förskrivna läkemedel. Andelen är högre för personer med kroniska sjukdomar som diabetes eller ledgångsreumatism.

Samtidigt upplever apoteksanställda att förutsättningarna för att ge rådgivning försämrats.

En ökad tillgänglighet till receptfria läkemedel kan också innebära ökade risker för att preparaten används fel. Exempelvis har antalet förfrågningar till Giftinformationscentralen rörande paracetamolförgiftningar ökat markant sedan 2009.

170 nya vårdcentraler har öppnat sedan vårdvalsreformen, en ökning med 17 procent. De flesta är privat drivna och har inneburit en ökad möjlighet för patienter att fritt välja vårdgivare.

Skillnaderna är dock stora mellan landstingen och de flesta nya vårdcentraler har öppnat i tätbefolkade områden, medan få öppnat i landstingen i norra Sverige, konstaterar Vårdanalys. Kontinuiteten och samordningen av vården brister också, inte minst för personer med särskilda eller omfattande behov. Bara drygt hälften anger att de har en fast läkarkontakt, jämfört med fler än nio av tio i Frankrike, Norge och Tyskland.

Fortfarande ger också personer med sämre hälsa sjukvården lägre betyg.

Inom specialistvården kortades köerna inledningsvis efter vårdgarantireformen och kömiljarden, men sedan 2010 har utvecklingen planat ut. Fortfarande väntar mellan 10-15 procent av patienterna för länge, och skillnaderna är stora mellan landstingen.

Det finns också tecken på att framför allt kömiljarden påverkar hur patienter prioriteras. I vårdkedjan är det bara första besök och behandling som omfattas av det ekonomiska stödet. Därmed riskerar övriga åtgärder, som till exempel återbesök, att trängas undan.

-Den breda allmänheten har gynnats, med det finns vissa grupper som inte i lika stor utsträckning kommit i åtnjutande av de här positiva effekterna, kommenterar Fredrik Lennartsson, Vårdanalys myndighetschef, granskningens resultat.

Den svenska sjukvården har länge haft problem med bristande tillgänglighet.

-Det har man genom reformerna velat förbättra och för en bred allmänhet har man också lyckats, säger Lennartsson.

Det var precis det här som regeringen ville med reformerna, enligt Lena Hallengren, sjukvårdspolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

-Man ville ha fler aktörer. Vi har sagt att det löser inga problem. Tillgänglighet handlar inte om antalet aktörer, utan om att man får den vård man behöver.

Som läget är nu är det bara en typ av tillgänglighet som har ökat, anser Lena Hallengren.

-Men där måste ju medborgarna fundera på om det är den tillgängligheten som vi tycker är den allra viktigaste.

Fakta: Granskningens resultat
Antalet apotek har ökat med 368 stycken, 40 procent, sedan apoteksomregleringen, och öppettiderna har förbättrats.
De flesta apotek har dock etablerats i områden där tillgängligheten redan var hög.
Fler än hälften som besökt ett apotek det senaste året har inte kunnat få ut sitt förskrivna läkemedel.
170 nya vårdcentraler har öppnat sedan vårdvalsreformen, en ökning med 17 procent.
Skillnaderna är dock stora mellan landstingen och de flesta nya vårdcentraler har öppnat i tätbefolkade områden, medan få öppnat i norra Sverige.
Bara drygt hälften anger att de har en fast läkarkontakt, jämfört med fler än nio av tio i Frankrike, Norge och Tyskland.
Inom specialistvården kortades köerna inledningsvis efter vårdgarantireformen och kömiljarden, men sedan 2010 har utvecklingen planat ut.
Fortfarande väntar mellan 10–15 procent av patienterna för länge, och skillnaderna är stora mellan landstingen.
Källa: Vårdanalys (TT)