Han får priset tillsammans med amerikanen Paul Modrich och den amerikansk-turkiske forskaren Aziz Sancar.
De tre belönas för en rad upptäckter som gjordes för ganska länge sedan, med början på 1970-talet. Skador på dna leder lätt till cancer och i slutändan kan deras rön leda fram till helt nya behandlingar av olika cancerformer.
Tomas Lindahl lade grunden. Han upptäckte att vårt dna, där alla våra gener sitter, ständigt sönderfaller. Fel uppstår kontinuerligt och de kemiska bindningarna är mycket instabila.
Hur kan det komma sig, tänkte han, att vi över huvud taget existerar? Dna sönderfaller i en takt som borde ha omöjliggjort livets utveckling på jorden.
Svaret är att cellerna är försedda med en kemisk verktygslåda. En enorm mängd av proteiner kontrollerar ständigt den genetiska koden - och lagar skador som uppkommer. På så vis undviks arvsmassans kollaps.
Lindahl, Modrich och Sancar hittade var och en för sig olika mekanismer. Lindahl fann olika enzymer - proteiner som utlöser kemiska reaktioner i kroppen - som svarar för det första steget i reparationsprocessen.
Sancar å sin sida hittade de enzymer som identifierar och åtgärdar skador som uppstått på grund av ultraviolett strålning, oftast från solen.
Den största källan till skador på arvsmassan är när dna kopieras under celldelningen. Då uppstår tusentals fel och Paul Modrich kartlade hur dessa korrigeras.
De tre forskarnas insatser har varit revolutionerande. Men alla experter är eniga om att mycket forskning återstår.
När pristagarna presenterades fanns Tomas Lindahl med på telefonlänk från London och fick frågan om han tror att det går att reparera dna till den nivån att vi når evigt liv.
Däremot är det viktigt att hitta teknik för att möta allvarliga sjukdomar, fortsätter han.
Tomas Lindahl är själv medlem i Vetenskapsakademien och att ett pris går till en medlem är ytterst ovanligt, och naturligtvis lite kontroversiellt.
Tomas Lindahl föddes 1938 i Stockholm. Disputerade 1967 vid Karolinska Institutet. Professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Göteborgs universitet 1978-82. Emeritus group leader vid Francis Crick Institute och Emeritus director of Cancer Research UK vid Clare Hall Laboratory, Hertfordshire, Storbritannien.
Paul Modrich, amerikansk medborgare som föddes 1946. Fil.dr 1973 vid Stanford University, Investigator vid Howard Hughes Medical Institute och James B. Duke Professor of Biochemistry vid Duke University School of Medicine.
Aziz Sancar, amerikansk och turkisk medborgare född 1946 i Savur, Turkiet. Fil.dr 1977 vid University of Texas. Sarah Graham Kenan Professor of Biochemistry and Biophysics, University of North Carolina School of Medicine.
Källa: nobelprize.org (TT)