Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Bottenrekord: Liberalernas sämsta siffror sedan 1967

Det är fortsatt tungt i opinionen för Liberalerna som med 2,8 procent når det lägsta väljarstödet sedan 1967.
– Liberalerna förgör sig själva inifrån, säger statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors.

På en månad har väljarnas stöd för de olika partierna inte ändrats särskilt mycket. Men går vi längre tillbaka håller det politiska landskapet långsamt på att förändras. Och det är främst de borgerliga partierna som kannibaliserar på varandra.

Här finns vinnare – och förlorare.

En av de senare, ett parti i kris, är Liberalerna. Partiet är mitt inne i uppslitande interna diskussioner om vägen framåt, som stundom blossar upp i offentlighetens ljus.

– Det är väldigt mycket diskussioner om att välja Löfven eller Kristersson. Det valet kan stöta bort en del väljare, men om de ska locka väljare behöver de ha en tydlig politisk profil, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo.

Med 2,8 procent är L signifikant under riksdagsspärren, men stannar också på den lägsta siffran sedan 1967 i Sifos mätserie.

– Liberalerna förgör sig själva inifrån genom olika grupperingar, i förhållande till migrationsuppgörelsen och januariavtalet, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet.

Han beskriver ett parti i fullständig intern kris med starka motsättningar och en partiledare, Nyamko Sabuni, som inte klarar av att ena partiet. Hinnfors menar att Sabuni snarare bidrar till splittringen, vilket gör det svårt för väljarna att veta vad partiet egentligen vill i olika frågor.

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Bild: Thomas Johansson
Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Bild: Thomas Johansson

Även MP ligger under riksdagsspärren, med 3,6 procent, om än inte signifikant under. Det nya språkröret Märta Stenevi, som har sagt till GP att partiet har potential att nå 15 procent till 2026 har alltså en lång väg att vandra.

KD tappat en tredjedel

Det tredje mindre partiet är just nu Kristdemokraterna, som långsamt närmar sig riksdagsspärren och nu stannar på 4,3 procent. En signifikant nedgång sedan december, men inte sedan januari.

Väljarna lämnar för att gå till M.

På ett år har partiet tappat en tredjedel av sina väljare. Och jämfört med toppen i april/maj 2019, då partiet låg på hela 12 procent, är förändringen än mer tydlig.

LÄS MER: Märta Stenevi vill få bort bilar från städer

Före valet låg KD dock på under tre procent, och det är ett parti med rejäla svängningar.

Jonas Hinnfors säger att KD tycks ha problem att sticka ut från M, som med nytt idéprogram kommit att betona det konservativa något mer, och SD.

Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo. Bild: Mia Höglund
Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo. Bild: Mia Höglund

För Moderaterna, det parti som över tid plockat väljare från både KD och L och även vunnit tillbaka en del SD-väljare, pekar trenden långsiktigt uppåt.

– För ett år sedan låg man trea, och SD och S tävlade om förstaplatsen. Nu är M på tydlig andraplats och närmar sig snarare S, säger Toivo Sjörén.

På ett år har M ökat med sex procentenheter, och sedan december har M fått ett signifikant ökat väljarstöd från 21,7 procent till dagens 23,5 procent.

– De etablerar sig som det tydliga stora oppositionspartiet, säger Jonas Hinnfors.

Under tiden då Anna Kinberg Batra var partiledare, och även en bit in i Kristerssons tid har frågan om förhållandet till SD varit sårig, men nu har partiet landat i ett förhållningssätt som tycks vara stabilt, och utan särskilt mycket intern kritik, enligt Jonas Hinnfors.

– Man har målmedvetet försökt samla partiet och lyckats ganska bra med det.

Trots ökad kritik kring hanteringen av coronapandemin ligger Socialdemokraterna kvar på samma siffra som i januari, 27,6 procent. Överlag ligger partierna i regeringsunderlaget ganska stilla.

Så gjordes GP/Sifos februarimätning:

Fråga: "Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det var val i dag?"

Väljarbarometern bygger på 6 704 intervjuer, gjorda 1–11 februari, genom slumpmässigt urval ur befolkningsregistret.

50 procent är telefonintervjuer och 50 procent är webbpanelintervjuer. Webbpanelen består av 100 000 slumpmässigt rekryterade personer som successivt byts ut.

13,4 procent uppger inget parti.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.