Tänk vad härligt livet var för ett år sedan. Då såg det mesta ljust ut i den svenska ekonomin och arbetslösheten var på väg ned till 60-talsnivå. Åtminstone var det den moderate finansministerns glada budskap när han presenterade den ekonomiska vårpropositionen för 2011.
Men det var då det. I morgon är det åter dags för finansministern att redovisa en vårbudget och nu är allt helt annorlunda.
I en artikel på Dagens Nyheters debattsida i fredags varnar de fyra borgerliga partiledarna för att framtidsprognosen i morgon kommer att vara ganska dyster. Regeringen räknar med lägre tillväxt och en svagare utveckling på arbetsmarknaden än vad man trodde i höstbudgeten.
Ändå är det nog inte det som främst bekymrar den moderate finansministern. Inte minst jämfört med i höstas finns det trots allt en rad tecken på ljusningar i världsekonomin, som så småningom kan komma även den svenska exportindustrin till del.
Men det som gjorde Anders Borg på så gott humör för ett år sedan var inte bara att tillväxten antogs bli god utan också att han ansåg sig ha två vassa vapen för att bekämpa arbetslösheten. Det ena var det femte jobbskatteavdraget, i kombination med låg ersättning vid arbetslöshet.
Det andra var att arbetsmarknadens parter skulle hålla tillbaka ingångslönerna, vilket antogs leda till fler jobb för nya personer på arbetsmarknaden. Kombinationen antogs vara en riktig dunderkur mot arbetslösheten, som därför skulle sjunka till den lägsta nivån på 40-50 år.
Problemet för Anders Borg nu är att det inte återstår mycket av det där mirakelmedlet. Det femte jobbskatteavdraget har ju lagts på hyllan tills vidare. Och förhållandet med arbetsmarknadens parter är för tillfället mycket komplicerat.
Regeringens relation med LO blev rejält frostig efter fjolårets vårbudget, eftersom LO-ledningen inte gillade att regeringen pratade om lägre ingångslöner. Moderaterna har därför bytt strategi och talar inte längre högt om saken. Förhoppningen är i stället att arbetsmarknadens parter i höst ska göra någon sådan överenskommelse. Dessutom vill regeringen att arbetsgivarna då lovar ge fler långtidsarbetslösa jobb.
Men det där sistnämnda har utlöst ett nytt storgräl – denna gång med Svenskt Näringsliv. Organisationen har varit rejält irriterad på regeringen ganska länge och nu ryter ordförande Kenneth Bengtsson, i en Svenska Dagbladet-intervju, att regeringen försöker skylla arbetslösheten på arbetsgivarna i stället för att göra något själv.
Även Svenskt Näringsliv sällar sig alltså nu till den växande skara som anklagar regeringen för att inte ha någon politik mot arbetslösheten. Tidigare har alliansens egna småpartier tyckt att regeringen borde göra mer.
Det är förstås ett guldläge för oppositionen, som kommer att utnyttjas. Men frågan är vad de rödgröna partierna själva har för alternativ. Socialdemokraterna har hittills framför allt lyft fram offentliga investeringar som ett bra sätt att skapa jobb. De fyra alliansledarna använder en liknande retorik i fredagens debattartikel, de redan planerade propositionerna inom infrastruktur och utbildning marknadsförs nu som jobbsatsningar. På så vis kan det bli lättare för regeringen att få dem genom riksdagen.
Men Anders Borg är hårt pressad att komma med fler besked som visar att regeringen har en ny plan för jobben.
När regeringen överlämnar den ekonomiska vårpropositionen till riksdagen den 16 april inleds riksdagens arbete med statens budget.
I vårpropositionen redovisar regeringen sin bedömning av det ekonomiska läget och blickar framåt för de kommande åren.
På hösten lämnar regeringen sin budgetproposition med utgiftsramar och riktlinjer för den ekonomiska politiken. I den finns normalt de skarpa förslagen.
Källa: Riksdagen
