Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bläckfiskarna är en dominerande djurgrupp i oceanerna. Sedan 1950-talet har de blivit allt talrikare i alla hav.

Bläckfiskarna allt talrikare i världshaven

Bläckfiskarna ökar kraftigt i antal i världshaven, enligt beräkningar av forskare. Ingen vet med säkerhet vad som har hänt, men ökningen har ägt rum samtidigt som haven blir allt mer utfiskade, och antalet stora fiskar blir allt färre.

Med stor sannolikhet finns det ett samband mellan de båda, men även klimatförändringar kan spela en roll.

Oavsett svaret är det uppenbart att havens ekologi har förändrats dramatiskt.

En tidigare studie från 2011 visade att en annan grupp av marina organismer – maneterna – blivit allt vanligare i oceanerna och på många håll blivit så talrika att de börjat uppfattas som ett problem.

Orsaken är med all säkerhet utfiskningen. Maneter är mycket sårbara för vissa rovfiskar, sådana arter som rensats bort från haven av fiskeflottorna.

De nya rönen om bläckfiskarna antyder samma orsakssamband.

Det tycks med andra ord vara så att två grupper av ryggradslösa djur – maneter och bläckfiskar – långsamt håller på att ersätta ryggradsdjuren – fiskarna – i de marina ekosystemen.

Kraftig ökning

Bläckfiskarna har studerats av en internationell grupp av forskare under ledning av ekologen Zoë Doubleday vid University of Adelaide i Australien. De har utgått från fångstdata från alla havsområden på jorden mellan 1953 och 2013.

Fångst av bläckfisk sker i alla hav. Långa serier av data bör följaktligen ge en god bild av tillståndet över tid för populationerna av bläckfiskar i oceanerna.

Zoë Doubleday och hennes kollegor konstaterar att alla arter av bläckfiskar, såväl tioarmade som åttaarmade, har ökat i antal sedan 1950-talet. Troligen har populationerna i vissa områden fördubblats.

Förvånade forskare

Märkligt nog ökar alla typer av bläckfiskar, oavsett taxonomisk grupp. Inte heller deras ekologi spelar någon roll. Bottenlevande arter liksom arter som lever en bit ovanför bottnarna, och de fullt pelagiska arterna uppvisar samma mönster.

Forskarna, vars rön publicerats i Current Biology, säger sig vara förvånade över resultaten.

- Överensstämmelsen var den största överraskningen. Bläckfiskar är högst variabla organismer, och deras antal kan fluktuera våldsamt, både inom och utom arterna. Att vi kan se samma ökning hos alla grupper av bläckfiskar, oavsett om de lever mellan stenar nära stranden, eller ute i öppna havet, är anmärkningsvärt, säger Zoë Doubleday.

Märklig kombination

Fast bläckfiskarna har unika egenskaper som gör dem anpassade på förhand – preadapterade – att blixtsnabbt kunna utnyttja förändringar i miljön. De har snabb tillväxt, kort livscykel, lägger många ägg, och har en välutvecklad hjärna och ett avancerat nervsystem.

På många sätt är detta en märklig kombination. Djur med stora hjärnor och komplexa beteenden brukar föröka sig långsamt och leva långa liv. Men inte bläckfiskarna. De blir i allmänhet bara ett till två år gamla, och dör ofta direkt efter att de fortplantat sig. Det tycks onekligen som ett slöseri med dyrbar hjärnsubstans.

Istället förökar de sig som maneter. De senare har som bekant inga hjärnor alls. Men denna kuriösa blandning av egenskaper tycks nu ha gett bläckfiskarna trumf på hand – eller tentakel.

Temperaturökning

Forskarna misstänker också att ökningen av havstemperaturerna kan ha gett bläckfiskarna fördelar. Högre temperaturer kan möjligen förkorta den redan korta livscykeln hos många arter, vilket skulle kunna leda till snabbare fortplaning.

Frågan är vad ökningen har fått för effekter. Bläckfiskar är effektiva rovdjur som påverkar många andra arter, exempelvis många arter av fiskar och kräftdjur. Dessa kan tänkas ta stryk när bläckfiskarna ökar. Å andra sidan kan fler bläckfiskar gynna djur som lever på dem, exempelvis större fiskar, valar och delfiner.

Tills vidare kan ingen ge besked, men Doubleday och andra forskare har påbörjat ett nytt projekt där de ska försöka utröna vad som hänt och händer i de omvandlade ekosystemen. Inom några år finns möjligen svar på frågorna.