- Det finns definitivt ett samband. 2007 var också en blöt sommar med dåligt båtväder, säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.
Under perioden maj–september gjordes 899 räddningsinsatser. Det kan jämföras med 724 under samma period i fjol.
- Sommarvädret var inte tillräckligt dåligt för att båtägarna inte skulle ge sig ut. Men sedan har många uppenbarligen överraskats av vädret eller känt sig tvingade till förflyttningar man annars inte skulle ha gjort, säger Annika Vestergård.
Haverier och grund
De vanligaste orsakerna till larm var grundstötningar och maskinhaverier som stod för 20 procent vardera. Därefter handlar det om observation av drivande båtar, utsatt läge/hårt väder och utebliven kontakt med anhöriga.
Fyra av fem larm gällde fritidsbåtar. Det är betydligt färre insatser för handelsfartyg och fiskebåtar.
- Bästa rådet till båtägarna är förutom att använda flytväst och hålla sig nykter också att hålla koll på och lära sig att tolka vädret. Dessutom är det bra om man har ett ankare och lina med ombord. För nya båtägare är det självklart också bra om man går en navigationsutbildning.
Nödsändare
Antalet larm från nödsändare har också ökat, från tre förra året till 32 hittills i år.
- Det blir allt vanligare att ha med sig en sådan som extra "nödlina". Är den korrekt registrerad så får vi upp kontaktuppgifter här när den trycks igång. Då kommer ett larm till oss via satellit. Det tar bara några minuter. Har vi kontaktuppgifter kan vi nå antingen den nödställde eller anhöriga som kanske vet var de som är i nöd befinner sig, säger Annika Vestergård.
Fakta: Insatser genom åren
Omkring 85 procent av Sjöräddningen insatser sker under perioden maj–september. Antalet räddningsinsatser under perioden de senaste åren:
2016: 899
2015: 724
2014: 676
2013: 743
2012: 582
2011: 737
2010: 835
2009: 847
2008: 760
2007: 1030
Källa: Sjöräddningssällskapet
