Bitska hundar tas sällan av polisen

ANNONS
|

De senaste tre åren har drygt 300 personer per år skadats så svårt av hundbett att de fått sjukhusvård. För tio år sedan låg antalet, enligt Socialstyrelsen, på drygt 200 årligen. Trots fler skador, och en ny lag från 2007, har polisens insatser mot bitska hundar inte ökat lika tydligt. Men bilden är splittrad, visar TT:s rundringning.

–Okunskapen är stor ute i landet, polisen vet inte alltid hur lagen kan tillämpas. Det händer att man säger att man måste vänta tills hunden bitit två gånger innan man gör något, säger Hans Rosenberg, presskontakt på Svenska Kennelklubben.

Hund som vapen

Han nämner polisen i Stockholm som ett föredöme när det gäller koll på hundägare som inte sköter sig. Stockholmspolisen får ofta anmälningar om ilskna hundar, men jobbar i första hand med andra medel än att omhänderta djuren. Munkorgstvång, till exempel.

ANNONS

–Sedan finns det solklara fall där hunden används som vapen, då kan den omhändertas omedelbart, säger Göte Karlström, chef för Stockholmspolisens hundenhet.

Hos Skånepolisen noterar Marie-Louise Törnblad en fördubbling av antalet omhändertaganden 2011, från tio till 22. Törnblad kritiserar hänsynslösa hundägare som låter sin hund springa lös utan koppel.

–Äldre människor ringer och är jätterädda. De vågar kanske inte längre gå där de brukar med sin lilla hund.

Enligt Törnblad skaffar många människor hund utan att inse vilka krav vissa raser ställer på ägaren.

–Stora hundar är populära, till exempel rottweiler eller bullterrier. Sådana hundar kräver en fast hand, mycket träning och motion.

I Västra Götaland var utvecklingen förra året motsatt den i Skåne. Färre hundar omhändertogs.

–Vi hade nog bara någon enstaka hund. Annars har det legat konstant någonstans kring 10–15 per år, säger Leif Carlsson, hundförarpolisens utbildningsledare.

Avlivning alternativ

När en ilsken hund tagits av polisen ska den veterinärundersökas och testas. Därefter beslutar man om hunden ska avlivas, omplaceras eller återlämnas. Av Skånes 22 hundärenden förra året slutade fem med avlivning, varav fyra beslutades av polisen.

Även om hundincidenter främst är ett storstadsfenomen ser polisen i hela landet olämpliga hundägare.

–Ofta är det tyvärr hundägaren som inte bemästrar sin hund, säger Carin Lundberg hos polisen i Västerbotten.

ANNONS

Under en av vårens träningsmatcher i fotboll råkade assisterande domaren Gustav Axmon från Örebro illa ut.

–Jag sprang och skulle göra hörntecken. Då kom det en hund bakifrån, hoppade upp och bet mig i låret. Jag blev förstås chockad, berättar han för TT.

Axmon fick hjälp av matchläkaren och behövde inte uppsöka sjukhus.

2010 fick 326 personer sjukhusvård för hundbett. Året innan var siffran 345. Uppgången är tydlig, från 218 personer 2001 och 227 år 2002.

Under tioårsperioden 2001–2010 sjukhusvårdades 1251 män och 1491 kvinnor för hundbett.

Trots större folkmängd hade Stockholms län färre fall under tioårsperioden (389) än Skåne (466) och Västra Götaland (459).

Här är antal hundar av några omstridda raser:

American Staffordshireterrier: 5284

Blandras: 187933

Bullmastiff: 759

Bullterrier: 950

Mastiff: 462

Pitbullterrier: 522

Rottweiler: 16467

Schäfer: 32876

Siberian Husky: 3815

Staffordshire Bullterrier: 3695

Källor: Socialstyrelsens patientregister, Jordbruksverkets hundregister. (TT)

Alla hundar i Sverige ska märkas med ett id-nummer och registreras i Jordbruksverkets hundregister med uppgift om ägare. Polis, tull och länsstyrelserna har tillgång till registret.

Totalt finns drygt 750000 hundar i registret.

Enligt 2007 års lag om tillsyn över hundar och katter får polisen omhänderta en hund för att hindra att den "orsakar skada eller avsevärd olägenhet".

Efter utredning får polisen besluta om en omhändertagen hund ska säljas, skänkas bort eller avlivas.

För beslut om avlivning krävs att hunden "utgör en fara för människor eller djur" eller att det finns "särskilda skäl".

Källor: Jordbruksverket, Svensk författningssamling. (TT)

ANNONS