Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I procent av de röstberättigade, 1931–2021.
I procent av de röstberättigade, 1931–2021. Bild: Johan Hallnäs

Biskop: "Det här är en varningssignal"

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan är kyrkovalets segrare tillsammans med Vänstern. Samtidigt får nykomlingen Alternativ för Sverige tre mandat i kyrkomötet.

Partiet får bara lite mer än en procent av rösterna, men eftersom det inte finns någon motsvarighet till riksdagens fyraprocentsspärr ger det stor utdelning.

– Det här är en varningssignal. Det är viktigt att de inte står oemotsagda i debatten och det kommer de naturligtvis inte att göra heller, säger Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift, vid en pressträff.

Det handlar om att värna de värden som är viktiga för väldigt många svenskar, att kyrkan ska ta parti för människor som hamnar i marginalen, framhåller han, och fortsätter:

– En kyrka som i första hand säger välkommen till människor som söker sig till vårt land, en kyrka som tillämpar det vackra ordet solidaritet.

S tappar flest mandat

Socialdemokraterna får fortfarande flest röster i kyrkovalet men backar med sex mandat, enligt det preliminära valresultatet. Backar gör även de andra två politiska partier som ställt upp i kyrkovalet, Sverigedemokraterna med fem mandat och Centern med tre.

Den andra nykomlingen, utöver Alternativ för Sverige, är Himmel och jord, med fokus på klimatet och skogen, som får ett mandat.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) blir näst störst efter S. Även Vänstern i Svenska kyrkan går bra och fördubblar sina mandat från 2017.

"Ett utropstecken"

Tappet för de tre nomineringsgrupper som är direktkopplade till riksdagspartier (S, SD och C) är "ett utropstecken", anser Karin Perers, centerpartist och ordförande i kyrkomötet.

– Det har varit en tuff och stundom tillspetsad debatt om politiska partier i Svenska kyrkan, konstaterar hon.

Men vad detta kommer att få för direkta följder i kyrkopolitiken framöver har hon svårt att sia om.

Även frågan om hur Svenska kyrkans stora skogsinnehav ska förvaltas har diskuterats i valrörelsen – om ekologiska hänsyn ska väga tyngre än ekonomiska.

Detta tror Karin Perers kan ha bidragit till framgångarna för Vänstern i Svenska kyrkan, Miljöpartister i Svenska kyrkan samt Himmel och jord. Skogsfrågan kommer också att finnas på kyrkomötets dagordning framöver.

– Det kommer säkert att bli någon form av översyn eller utredning som gör att man uppvärderar de ekologiska aspekterna i förhållande till de ekonomiska, säger hon.

Lägre valdeltagande

Valdeltagandet ser ut att bli något lägre i år – 17,5 procent jämfört med 19,1 procent 2017. Men den siffran kommer att justeras uppåt när alla röster är räknade, understryker kyrkovalledare Anki Bondesson.

– Går det bra kanske vi hamnar på 18,5 procent, säger hon.

Alla förtidsröster är inte räknade. Sluträkningen görs i stiften med start om en vecka och det kan dröja tre till fyra veckor innan den är färdig.

Medlemmar i Svenska kyrkan som är över 16 år har kunnat rösta – det är nära fem miljoner personer.

Fakta: Så fördelas mandaten i kyrkomötet

Så här fördelas mandaten i kyrkomötet då 2 134 av 2 138 valdistrikt har rapporterat sina röster. Mandat efter 2017 års val inom parentes.

Socialdemokraterna: 70 (76).

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk): 48 (43).

Centerpartiet: 31 (34).

Borgerligt alternativ: 19 (22).

Sverigedemokraterna: 19 (24).

Vänstern i Svenska kyrkan: 18 (9).

Öppen kyrka: 13 (11).

Frimodig kyrka: 8 (10).

Miljöpartister i Svenska kyrkan: 8 (6).

Kristdemokrater i Svenska kyrkan: 7 (7).

Fria liberaler i Svenska kyrkan (Fisk): 4 (7).

Alternativ för Sverige: 3 (-).

Himmel och jord: 1 (-).

Fakta: Kyrkovalet

Tre val i ett: I kyrkovalet avgörs vilka 251 ledamöter som ska utses till kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Samtidigt sker val till stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige, som styr i de 13 stiften och 1 316 församlingarna i Sverige och 31 församlingarna utomlands.

Vem får rösta? Alla som är medlemmar i Svenska kyrkan, har hunnit fylla 16 år och är folkbokförda i Sverige, knappt fem miljoner personer, har rösträtt.

När? Förtidsröstning den 6 september till och med valdagen, den 19 september.

Vem ställer upp i valet? I valet till kyrkomötet har 15 nomineringsgrupper ställt upp. Vissa av dessa bär partinamn, vissa har historiska kopplingar till riksdagspartierna och vissa kallar sig opolitiska. Totalt har 601 nomineringsgrupper ställt upp i kyrkovalet.

Hur många brukar rösta? Majoriteten av Svenska kyrkans medlemmar brukar avstå från att rösta. I förra kyrkovalet, 2017, röstade 19 procent, vilket var det högsta valdeltagandet sedan 1934. I år tycks deltagandet ha minskat något, men hur mycket är oklart så länge inte alla förtidsröster är räknade.