Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Stenmården (underst) ser lite annorlunda ut mot skogsmården, den har bland annat vitare hakteckning. Den första stenmården sköts nyligen i Skåne och är en av de arter som forskarna nu tittar närmre på. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bisamråttan och stenmården under lupp

Stenmård, jordekorre och bisamråttan är några av de invasiva arter som på senare tid har hittats i Sverige, eller som finns i Europa och skulle kunna spridas till Sverige. Just nu genomförs en kartläggning för att se vilket hot dessa nya arter utgör mot det svenska ekosystemet.

Flera nya arter, både djur och växter, hittas i Sverige varje år. Många har etablerat på egen hand men vissa arter får också direkt eller indirekt hjälp av människan att ta sig hit. Att nya arter etablerar sig är inte alltid ett problem men vissa av dem trivs lite för bra i sin nya miljö och kan då ha en negativ påverkan på den inhemska biologiska mångfalden och kallas då för invasiva arter.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

För att få en bättre bild av vilka arter man bör ha extra koll på genomför nu artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) en landsomfattande kartläggning av invasiva arter i Sverige, rapporterar Dagens Nyheter.

- Vi har gjort en första bedömning av ett tusental kandidatarter som ska bedömas för invasivitet, säger Henrik Thurfjell som är expert på ryggradsdjur, till tidningen, men tillägger att det finns många fler att gå igenom.

Ett av djuren som man tittar närmre på är stenmården som bland annat skiljer sig från den svenska skogsmården genom en vit fläck på halsen. Eftersom djuret gärna håller sig nära bebyggelse kan det skapa stora problem.

Jordekorren som från början kommer från Sibirien, och bisamråttan som importerats till Europa från Nordamerika för pälsens skull, är två andra djur man tittar närmre på.