Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Talman Andreas Norlén. Arkivbild.

Besked från talmannen nästa vecka

Några nya besked om regeringsbildningen blir det inte före helgen. Först på måndag ska talman Andreas Norlén hålla en presskonferens för att berätta om "kommande steg i arbetet med regeringsbildningen".

Drygt sex veckor har gått sedan riksdagen avsatte Stefan Löfvens regering. Den första talmansrundan inleddes två dagar senare och har hittills inte resulterat i något. Moderatledaren Ulf Kristersson misslyckades efter två veckor för att avlösas av Stefan Löfven med samma resultat.

Därefter startade talmannen grupparbeten med företrädare för fyra tänkbara regeringsalternativ. Sedan dess har det varit tyst från såväl talmannen som partiledarna. Några signaler om att de låsta positionerna förändrats har inte kommit.

Ökad press

Samtidigt har pressen på talmannen att öka trycket tilltagit. Flera partiledare har luftat behovet av ett skarpare läge där riksdagen får rösta om olika förslag. Exakt vad talmannen kommer att redovisa på måndag är okänt, men han har några alternativ.

Antingen ger han ett nytt sonderingsuppdrag fast med tydligare direktiv. Stefan Löfven kan få ett uppdrag att försöka bilda en mittenregering som riksdagen får pröva i en omröstning. Men även Ulf Kristersson kan få ett nytt uppdrag att pröva antingen en Alliansregering eller en M och KD-regering, även det med slutstation i en riksdagsomröstning.

Skarpare process

Eller så låter talmannen sonderingsuppdraget gå till en ny partiledare, företrädesvis Centerledaren Annie Lööf. Skulle det ske, blir även det sannolikt ett smalare uppdrag för att pröva ett specifikt regeringsalternativ som riksdagen får rösta om.

Ett tredje alternativ talmannen har är att meddela att han nu vill att riksdagen får rösta om några av de alternativ som redan har sonderats av Löfven och Kristersson. Frågan är bara om de är beredda att låta sig röstas ned.

Oavsett vilket alternativ talmannen väljer kan vi nu vänta oss en skarpare process med just omröstningar i kammaren, vilket ökar pressen på partiledarna att åstadkomma något. Det är också nödvändigt för att åstadkomma ett extraval, vilket enligt grundlagen förutsätter fyra misslyckade omröstningar.