Det är bråttom och behovet är stort. Så kan man sammanfatta budskapet när Anette Novak på måndagen överlämnade medieutredningen till kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP).
Redan på morgonen innan pressträffen hade ministern gett i uppdrag åt Berit Högman (S) att samla riksdagspartierna för samtal om en ny statlig mediepolitik.
- Vi behöver ett nytt mediestöd så fort som möjligt. Därför kör vi igång arbetet med Sveriges riksdag nu, vi gjorde det nyss, i morse, för vi har inte tid och vi har inte råd att vänta, säger Alice Bah Kuhnke till TT efter presskonferensen.
Ny modell
Novaks utredning innehåller förslag som innebär att ramen för mediestödet utökas med 165 miljoner kronor till år 2020, då det uppgår till 732,1 miljoner kronor. Det nya mediestödet föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. I det kan såväl digitala medier som gratismedier komma ifråga, liksom nyhets- och bildbyråer.
Svenska journalistförbundets ordförande Jonas Nordling var på plats när utredningen presenterades:
- I grunden är det är det tänkt att öppna upp för flera aktörer. Men om det ska få en effekt är det alldeles för snålt tilltaget. Genom att det nu öppnas upp för fler så det blir det ju också mindre till allt fler, säger han till TT.
Även Lars Nord, medieforskare vid Mittuniversitet, konstaterar att utredningen inte löser problemets kärna, bristen på pengar i svensk lokalpress.
- Det här är fortfarande ganska lite pengar. Det handlar om en 20-procentig uppräkning och jämför man med Public Service som får åtta miljarder årligen är inte det här speciellt mycket. Ministern och utredaren pratar om rejäla satsningar men man kan konstatera att några rejäla satsningar är det inte, säger han.
Novak konstaterar i utredningen att av de runt nio miljarder som utgör det offentliga stödet till svenska medier går åtta till public service-bolagen.
Dystra siffror
Siffror från branschorganisationen Tidningsutgivarna speglar väl den svåra situation som svensk dagpress befinner sig i. De senaste fem åren har intäkterna minskat med drygt 3,5 miljarder kronor. Under samma period har antalet anställda journalister gått från 5200 till 3900, en minskning med 25 procent.
Anette Novak är dock inte omedveten om det problemet. I sin utredning föreslår hon en ny utredning, med det uttalade syftet att diskutera just finansieringen av lokal journalistik.
- Vi ser till medborgarens behov av den här journalistiken och det är därför vi vill att det ska tillsättas en mediefinansieringsutredning för att få fram en ännu större budgetram, som kommer att behövas i framtiden.
FAKTA: Förslag i medieutredningen
Medieutredningen innehåller flera drastiska förslag.
Byt ut dagens presstöd mot ett mer allmänt håller mediestöd som omfattar alla innehålls och spridningsformer. Det nya stödet ska riktas till "allmänna nyhetsmedier som producerar kvalitativ och allsidig journalistik". Anslaget föreslås öka 165 miljoner kronor till år 2020.
Betald upplaga ska inte längre vara ett krav för mediestödet. Däremot ska det finnas krav på ansvarig utgivare och krav på att innehållet till en viss del utgörs av egna nyheter.
Ett extra stöd föreslås för underbevakade områden och för ökad tillgänglighet. Kraven ska vara lägra på medier som arbetar på minoritetsspråk och nystartade medier.
Ett uppseendeväckande förslag går ut på staten ska bilda ett nytt offentligt finansierat mediebolag som ska rapportera från vita fläckar på mediekartan. Bolaget ska inte ha några egna distributionskanaler utan verka "i andras kanaler".
FAKTA: Dagspressens intäkter
Rörelseintäkter dagspress
2015: 16 861 mnkr
2014: 17 426 mnkr
2013: 17 297 mnkr
2012: 18 198 mnkr
2011: 19 183 mnkr
Källa: TU
FAKTA: Antal anställda journalister
Antalet anställda journalister hos de medieföretag som är anslutna till branschorganisationen Tidningsutgivarna, TU.
2015: 3 900 journalister
2014: 4 100 journalister
2013: 4 350 journalister
2012: 5 100 journalister
2011: 5 200 journalister
Källa: TU
