Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Länderna kring Östersjön är inte tillräckligt bra på att skydda havet, enligt en rapport från WWF. Arkivbild.

Bakläxa för miljöarbete i Östersjön

Länderna kring Östersjön är inte tillräckligt bra på att skydda havet, enligt en rapport från WWF. Sverige är minst dåligt, men troligen kommer inget land att klara målen som satts för Östersjön 2021.

Östersjöländerna får generellt underkänt för sitt havsmiljöarbete i Östersjön av miljöorganisationen WWF. Sverige och Finland klarar sig bäst av nio granskade länder, medan Ryssland placerar sig i botten.

WWF konstaterar att mycket återstår att göra – av de viktigaste åtgärderna för ett välmående Östersjön har länderna endast uppnått en tredjedel, enligt organisationen.

- De flesta länder har inte gjort vad de ska, helt enkelt, säger Anders Alm, WWF:s Östersjöexpert.

Övergödning

Enligt honom har Östersjön världens största yta med döda bottnar samtidigt som viktiga arter som lax, ål och torsk är hotade.

- Det stora problemet som vi har i Östersjön är övergödningen. För att åtgärda den måste man minska näringsläckaget från jordbruket, reningsverk och liknande, och det är ganska dramatiska minskningar man måste åstadkomma, säger han.

Fortsätter förändringsarbetet i den här takten klarar inget av länderna de mål som satts upp till 2021.

- Vi är oroade av det här. Vi ser Östersjön inte bara som ett bra område för natur och miljö utan också som en ekonomisk resurs, säger Anders Alm.

Skog också oroad

Miljöminister Karolina Skog (MP) delar Alms uppfattning.

- Jag är oroad över läget i Östersjön. Det går inte tillräckligt snabbt med åtgärdsarbetet och vi får oroande signaler från forskarna, till exempel vad gäller fisken i Östersjön, säger hon på väg in till dagens EU-miljöministermöte i Bryssel.

I morgon kommer Skog och kollegorna från övriga Östersjöländer att hålla ett särskilt ministermöte inom det så kallade Helcom-samarbetet.

- Vi måste öka tempot och göra det som vi var och en har lovat som medlemmar i Helcom, säger Skog i Bryssel.

Men det finns också ljuspunkter. Till exempel har näringsläckaget minskat till 1950-talets nivå, djurarter som säl och havsörn har börjat komma tillbaka och vattenkvaliteten i Stockholms skärgård har förbättrats.

- Men de storskaliga problemen med algblomningar och bottendöd har faktiskt inte blivit bättre på senare tid, säger Anders Alm.