Aung San Suu Kyi passade på att hålla ett mycket försenat Nobelanförande under sitt Sverigebesök, hon fick Nobels fredspris 1991.
Människorättsikonen har på senare tid inte bara fått applåder, utan också internationell kritik för hur hennes regering hanterar situationen för rohingya i delstaten Rakhine. Inga förbättringar sker och Suu Kyi har kritiserats för att vara märkbart tyst om övergreppen.
Etniska konflikter
I sitt tal tog Aung San Suu Kyi upp utmaningen att få landets många etniska grupper att leva tillsammans efter så lång tid under diktatur och konflikter. När det gäller konflikten i Rakhine betonade hon att det är en av de fattigaste regionerna i Burma, och att det inte enbart är rohingya som lever under svåra förhållanden där.
För den burmesiska regeringen gäller det att se till hela befolkningen i delstaten, alla grupper måste känna sig säkra.
- Det är regeringens ansvar. Det är lättare för dem som befinner sig utanför Burma att ta ställning för den ena eller andra gruppen, men vi kan inte göra det. Vi måste bry oss om båda grupperna och vara rättvisa, säger Aung San Suu Kyi.
Suu Kyi satt i husarrest i 15 år under militärjuntans tid, fram till 2010. Hennes parti vann valet 2015, som bedömdes vara i stort sett demokratiskt och korrekt genomfört. För drygt ett år sedan tillträdde hon som ledare för Burmas regering, med titeln statskansler, men med militären som överrock.
Gick balansgång
Någon kritik mot militären för övergreppen mot rohingya kom aldrig när Suu Kyi svarade på frågor i riksdagen.
- Hon går en balansgång med militären, men var ändå öppen med att de kan blockera besluten som ska tas, säger riksdagsledamoten Désirée Pethrus (KD) efter talet.
Utrikesutskottets vice ordförande Karin Enström (M) har viss förståelse för att Suu Kyi inte öppet kritiserar militären.
- Det är just en balansgång hon går här, att försöka ta så stort utrymme som möjligt utan att utmana för mycket. Jag tycker att hon var tydlig med att beskriva vad regeringen gör. Hon sade också att man är beredd att ta till sig rekommendationerna som kommer i Kofi Annans rapport, vilket är positivt, säger Enström.
Demonstranter
I sitt tal framhöll Suu Kyi flera gånger att omvärlden måste förstå att övergången från diktatur till demokrati tar tid. Men att det inte finns någon annan väg framåt än fred, demokrati och försoning mellan olika grupper.
- Försoning är inte bara möjlig, utan nödvändig för vårt land, sade hon.
Medan Suu Kyi talade protesterade drygt 20 personer mot hennes besök utanför riksdagen. ”Hon ljuger, hon ljuger”, skanderade de.
- Det är en besvikelse att det inte blev bättre (när Suu Kyi kom till makten). Hur många ska behöva dö innan det stoppas, säger Jan Wihlborg, vice ordförande i föreningen The Swedish Rohingya Association.
Han tycker inte att Suu Kyi borde ha bjudits in till Sverige och att det svenska biståndet till Burma borde stoppas.
Fakta: Burma
Burma, även kallat Myanmar, har cirka 54 miljoner invånare.
Det ligger i Sydostasien, med kust mot Indiska oceanen och Bengaliska viken.
Det gränsar mot Bangladesh och Indien i nordväst, Kina, Laos och Thailand i öst.
Huvudstaden heter Naypyidaw.
Burma är ett av världens fattigaste länder. Drygt 30 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, ytterligare en tredjedel strax över.
Landet var brittisk koloni från 1800-talet till 1948.
Militären tog makten 1962 och höll landet i diktatur till 2010.
Många etniska, väpnade konflikter har härjat, och härjar, landet.
En av de allvarligaste konflikterna nu gäller den muslimska minoriteten rohingya i delstaten Rakhine. Förtrycket av rohingya och övergreppen är omfattande och har väckt stor uppmärksamhet. Denna grupp är mycket illa sedd i Burma och konflikten skärptes 2016 efter gerillaöverfall på polisstationer.
Mest kända medborgaren är troligen Aung San Suu Kyi, fredspristagare 1991, nu statskansler (i praktiken ledare för regeringen) och utrikesminister sedan valet 2015 och tillträdet 2016. Partiledare för NLD, som vann valet 2015.
Källa: Landguiden, UI.
