Bild tagen från den finländska isbrytaren MSV Nordica i Victoria Strait, Kanada, sommaren 2017.
Bild tagen från den finländska isbrytaren MSV Nordica i Victoria Strait, Kanada, sommaren 2017.

Arktis tappar 14 000 ton vatten – per sekund

Trots att det finns mycket mer is runt Sydpolen är det isarna vid Nordpolen som nu smälter snabbast, enligt en ny studie. Avsmältningen i Arktis har trefaldigats, till 14 000 ton vatten per sekund.

ANNONS
|

Danska forskningssajten videnskab.dk jämför de vattenmängderna med att alla världens nästan åtta miljarder människor fyller varsitt badkar varenda dag.

Men till skillnad från badkarsvattnet är mycket av det vatten som kommer från smälta isar "nytt" – det har ju tidigare varit låst i isen, men fyller nu på världshaven. Bara de smälta mängderna från Arktis beräknas ha höjt havsnivån globalt med upp till 2,3 centimeter sedan mätningarna började 1971, enligt studien som publiceras i Environmental Research Letters.

Låter lite

- Vi behöver inte vänta till seklets slut för att se problem knutna till havsnivåstigningar. De är här redan nu, säger Jason Box, professor vid det danska institutet Geus (De Nationale Geologiske Undersøgelser for Danmark og Grønland).

ANNONS

- Ta till exempel staden Miami Beach, som lägger 500 miljoner dollar årligen på att pumpa bort vatten och höja vägar, säger Box till videnskab.dk.

För närvarande uppgår havsnivåhöjningarna till ungefär 3 millimeter årligen, enligt Nasa. Det låter kanske lite, men det slår ojämnt och kan redan efter några decennier få stora konsekvenser på en del håll. Dessutom kan den sammanlagda takten öka, eftersom det förutom Arktis finns två stora och växande faktorer till – smältningen i andra änden av planeten, samt den grundläggande fysiska faktorn att vatten expanderar ju varmare det blir.

- Antarktis går antagligen om någon gång framöver, säger Box enligt The Washington Post , om hur de tre faktorerna "konkurrerar".

I bästa fall

Även forskare i Chile, Kanada, Nederländerna, Norge och USA har deltagit i analysen. Just Nederländerna pekar de danska forskarna på som ett exempel, när nu människan verkar misslyckas i att hejda klimatförändringarna. Där finns det landsdelar som sedan länge hamnat långt under havsnivåerna, och därför måste skyddas med stora fördämningar.

ANNONS

Samhällen i flacka kustområden i exempelvis Sverige och Danmark behöver förbereda sig på liknande scenarier. Och det är ändå i bästa fall, om vi börjar dra ner på fossila bränslen nu.

- Även om vi begränsar vår koldioxidspridning, även om vi följer målen i Parisavtalet, så förlorar vi inlandsisen på Grönland. Det är bara en fråga om hur fort det går, sade Jason Box tidigare i december till Danmarks Radio.

TT

ANNONS