Utbildningsminister Anna Ekström (S) kliver in i Bella, regeringskansliets presscenter. Hon rättar till sina papper, dricker vatten ur ett glas.
– Skolinspektionen har hittills inte haft tillräckligt lagstöd för att stänga fristående skolor med uppenbara och återkommande brister.
Så presenterar hon regeringens förslag som ska skickas till lagrådet, som går ut på att det ska bli enklare att tvångsstänga skolor som missköter sig.
Udden är klart riktad mot en skola i Göteborg: konfessionella friskolan Römosseskolan.
– Ett exempel som återkommande förekommit i media är Römosseskolan i Göteborg, säger Anna Ekström.
– Det är oacceptabelt att uppenbart olämpliga enskilda huvudmän kan fortsätta bedriva en undermålig verksamhet där elever inte får den utbildning de har rätt till. Och att huvudmannen dessutom får skattepengar för detta.
Kritik på kritik har väckts mot Römosseskolan genom åren. Lärare har varit fysiskt hårdhänta, utfört kollektiv bestraffning, flickor och pojkar har separerats och skolan har blundat när pojkar kränkts flickor. Men i och med att problemen rättats till har skolan kunnat drivas vidare och till och med expandera.
På pressträffen får Anna Ekström en fråga om vad som kan vara ett ”allvarligt missförhållande”.
– De skolor som bedrivs i Sverige ska följa läroplanens krav. De ska till exempel inte dela upp pojkar och flickor i strid med läroplanens krav. Och de ska se till att eleverna får den utbildning och undervisning de har rätt till.
Förhoppningen är att ha lagändringen, som har sin bakgrund i januariavtalet, på plats inom ett år.
– Med dagens lösa regelverk har skolor fått fortsätta med sin verksamhet, trots upprepade missförhållanden år ut och år in.
Den svenska skolan ska ge barnen trygghet.
Veckan före pressträffen i riksdagen träffar GP Anna Ekström i samband med Bokmässan i Göteborg, för en egen intervju.
Socialdemokraternas partistyrelse har nyligen föreslagit att konfessionella friskolor ska förbjudas.
– Den svenska skolan ska ge barnen trygghet. Den ska ge barnen den kunskap och bildning de behöver för att klara sig bra i livet. Det tycker jag är ett väldigt starkt skäl till att man håller isär det som är religionsutövning och det som är skola, säger hon.
Hur blir det för de nationella minoriteterna i Sverige? Ska inte deras skolor få finnas?
– Jag tycker att man ska ta stor hänsyn till de nationella minoriteterna i Sverige, jag tycker att det är viktigt att det finns ett tydligt skydd för nationella minoriteter när vi utformar den här lagstiftningen.
Redan idag är det förbjudet med religiösa inslag i själva undervisningen och sådant som bönestunder efter skoltid ska vara frivilligt. Men Anna Ekström och partistyrelsen vill alltså gå längre.
– Även om man har religiösa inslag utanför själva klassrummet, utanför undervisningen, är det svårt för ett barn att se skillnad på en lärare som agerar utanför klassrummet och i klassrummet, säger Anna Ekström.
Hon menar att det faktum att omskärelse av pojkar kunnat genomföras på Römosseskolan i Göteborg är en konsekvens av att Sverige tillåter skolor med religiösa förtecken.
Männen som styr Römosseskolan sitter i en rad omtvistade skolbolag. De har också miljontals kronor i obetalda skulder till staten, som gått till inkasso eftersom de inte kan betala. Samtidigt har de startat upp ytterligare en skola – som behöver få fler elever om de ska ha råd att betala av sina skulder.
– Det är ett tydligt exempel på vilka problem som uppstått i det svenska skolväsendet, där lagstiftningen tillåtit att man fått driva skolor utan tillräckliga kontroller, säger Anna Ekström.
”Uppenbart att det behöver skärpas”
Sedan ett par år har Skolinspektionen ett verktyg där de granskar om ledningen är lämplig att driva skola och har de ekonomiska förutsättningarna som krävs. En sådan ägar- och ledningsprövning pågår nu kring Römosseskolans ledning, och i slutändan kan de tre Römosseskolorna tvingas stänga.
– Vi har skärpt kontrollerna, vi har skärpt regelverket för vem som får starta och driva en skola. Det behövdes, men när jag läser ert reportage är det helt uppenbart att det behöver skärpas ännu mer, säger Anna Ekström.
LÄS MER:Göteborg ska trycka på för förbud mot religiösa skolor
LÄS MER:Sommarlovet kan kortas: ”Många barn far illa”
Men Anna Ekström nöjer sig inte med att lagen ändras så att det ska bli enklare att stänga skolor.
När hon talar som socialdemokrat, och inte representant för regeringen, vill hon rucka på den, för många partier, heliga etableringsfriheten.
– Vi föreslår ett kommunalt veto. Kommunen ska helt enkelt ha makten att säga nej om etableringen av en fristående skola skulle försämra likvärdigheten, eller slå sönder skolstrukturen.
Förslaget ska upp till beslut på S-kongressen i Göteborg i början av november.
För några år sedan försökte kommunen sätta stopp när ledningen bakom Römosseskolan i Göteborg ville öppna ännu en skola. De menade att det inte skulle vara bra för mångfalden och mötet över religioner. Men Skolinspektionen gav klartecken.
– Hade vi socialdemokrater fått råda i den här frågan hade ett sådant kommunalt veto gjort att kommunen hade kunnat säga ”nej tack”, säger Anna Ekström.
Hur ser du på risken att det blir lite godtyckligt, vilka friskolor som får starta, och inte starta?
– Alla kommuner i Sverige ska i allt de gör vara sakliga och opartiska och följa lagens regler. Så godtycke ska det inte finnas rum för. Däremot måste det finnas ett rum för de bedömningar som man gör med kännedom om de lokala förhållandena.
Hon menar att kommunerna behöver kunna se helheten så att inte etableringen av en friskola gör att andra skolor läggs ned och att eleverna tvingas flytta.
– Det är också så att en skoletablering idag kan innebära väldigt stora problem för de kommunala skolorna på fem eller tio års sikt. Så kommunen måste hela tiden ha ett ansvar för att det finns tillgång till en bra skola för alla barn i hela kommunen.
LÄS MER:Göteborg överklagar dom om Römosseskolan
LÄS MER:Römosseskolans tidigare rektor åtalas för bokföringsbrott
Lättare att stänga skolor
Att regeringen vill göra det enklare att stänga skolor är en sak. Att faktiskt upptäcka problemen, en annan.
En kommun har inte rätt till insyn i skolornas ekonomi, bara i själva verksamheten, och fristående skolor har långtifrån samma krav på offentlighet som de kommunala.
Samma personer kan få kritik för en skola, men ändå starta nya skolor i en annan konstellation.
Och samtidigt som Socialdemokraterna och andra partier ofta talar sig varma för ”idéburna” skolor är insynen här ofta ännu sämre än i skolbolag som drivs i aktiebolagsform.
– Det här är ett väldigt tydligt argument till varför vi behöver en offentlighetsprincip i svensk skola, säger Anna Ekström.
– Då hade vi haft en mycket mycket bättre insyn, både i affärerna, men också hur betyg sätts och annat som är bra att veta för oss skattebetalare.
Regeringen, liksom Vänsterpartiet, har tidigare föreslagit att även friskolorna ska omfattas av offentlighetsprincipen.
Men när V väckte frågan i utbildningsutskottet i november 2020 röstade M, SD, C, KD och L nej.
Och Anna Ekström är kritisk.
– Jag tycker att det är väldigt synd. Vi betalar med skattepengar och svensk skola är en otroligt viktig institution för vårt samhällsbygge, det ska vi förstås ha insyn i.
