Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

ANALYS: Ett otydligt stopp för vinstjakt

S-ledningen tvingades lägga till ett stycke för att förtydliga hur man vill ha det med vinster i välfärden. Dessvärre blev det inte särskilt klart ändå – så debatten lär fortsätta.

Partiledningen lyckades visserligen än en gång med konststycket att med ett par ändrade formuleringar stilla allt motstånd och få med sig kongressen.
Men vad var det den ställde sig bakom?
Jo, att det behövs "ett regelverk som sätter stopp för vinstjakt i skola, vård och omsorg". Vad nu det innebär.
Stefan Skoglund, kommunpolitiker från Uddevalla och ombud för Bohuslän, sa rakt ut att han ställde sig bakom skrivningen för att visa enighet, men att han helst hade velat ha ett tydligare förslag. Det man klubbar nu är ju trots allt det partiet ska gå till val på – "och ska vi vinna förtroende på gator och torg måste vi vara tydliga, annars kan ju folk inte se skillnad på röd och blå politik".
I de första utkasten till politiska riktlinjer fanns skrivningar om vinster i välfärden bara med i de avsnitt som handlar om skolan. Både internt i partiet och utanför tolkades det som att partistyrelsen insett att det inte är någon större vits att lägga krut på övriga delar av välfärden i nuläget.
Så var det aldrig, enligt finansminister Magdalena Andersson – däremot ser hon läget just i skolan som mer extremt än inom vård och omsorg. I vilket fall som helst tvingade det partiet till ännu en debatt om vinstfrågan. Redan på kongressen för fyra år sedan var detta en besvärlig sak, som man löste genom att sy ihop en kompromiss om ett vinsttak. Den här gången landade man alltså i en allmänt hållen portalparagraf, som ska täcka in partiets hållning i frågan.
Men hur det regelverk man nu beslutat om ska utformas hade Magdalena Andersson inga klara besked om på pressträffen på eftermiddagen: kanske behöver det inte se likadant ut för skolan, vården och omsorgen. Kanske kan Ilmar Reepalus förslag om ett vinsttak bli aktuellt i någon form. Kanske kan man tänka sig att det finns vissa kvalitativa premisser man måste uppnå innan man som företagare får göra vinst.
Det är, kort sagt, inte klart.
Tjänsteföretagens organisation Almega har en monter inne i mässhallen. Där står den näringspolitiske chefen Ulf Lindberg, utan att veta inte riktigt vad han ska tro om beslutet kongressen just fattat. Å ena sidan säger han att det är trist att Socialdemokraterna numera talar om vinstjakt och därmed misstänkliggör en hel bransch. Å andra sidan ser han att formuleringen "regelverk som stoppar vinstjakt" öppnar för andra lösningar än det raka vinsttak på sju procent som Reepaluutredningen föreslog.
Ett regelverk behöver ju faktiskt inte vara så mycket annat än just – ett regelverk.
Till viss del beror den här förvirringen på en anpassning till verkligheten. 
Den utredning som skulle bringa ordning på området mottogs ju med en viss brist på entusiasm av stora delar av riksdagen, för att uttrycka saken försiktigt.
Därför befinner sig den socialdemokratiska partiledningen nu i ett läge där den försöker gå åt två håll samtidigt. Den ska tysta en ilsken vänsterkant i det egna partiet samt ro i land ett löfte till Vänsterpartiet om att ta fram ett lagförslag baserat på Reepalus utredning – samtidigt som den ska försöka hitta vägar framåt som en riksdagsmajoritet kan ställa sig bakom.
Det är ingen lätt balansgång och det enda man kan vara riktigt säker på är att partiets stundtals plågsamma diskussioner om vinster i välfärden inte är över.

•• Kongressen beslutade också att ytterligare steg mot en individualiserad föräldraförsäkring ska tas under nästa mandatperiod. 

•• Däremot avslogs göteborgaren Robert Hammarstrands motion om en sockerskatt. Helt logiskt för alla som sett det enorma godisberget i pressrummet. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.