Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) vill återinföra ett snabbspår för asylsökande från länder med liten chans att få stanna. Arkivbild.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) vill återinföra ett snabbspår för asylsökande från länder med liten chans att få stanna. Arkivbild. Bild: Amir Nabizadeh/TT

Amnesty kritiserar snabbavvisningar

Regeringen vill införa en lista med säkra länder för att kunna snabbavvisa asylsökande som uppenbart saknar asylskäl.
Förslaget är inte rättssäkert, kritiserar Amnesty.

I maj vill regeringen att de nya reglerna ska vara på plats.

– Det är en stor grupp som kan komma att omfattas av de nya reglerna, säger migrationsminister Morgan Johansson (S).

På torsdagen beslutar regeringen om en lagrådsremiss med regler om säkra ursprungsländer. Migrationsverket får då rätt att klassa en asylansökan som uppenbart ogrundad om den kommer från ett land på listan.

Ser ökad risk

Madelaine Seidlitz, jurist och ansvarig för Amnestys arbete med flyktingar och migranter i Sverige, dömer ut idén med listor över så kallat säkra länder.

– Vi insisterar på att det ur ett rättssäkerhetsperspektiv och ur ett asylrättsligt perspektiv är fel med listor. Det skulle ytterligare ökar riskerna från att man inte utgår från individen utan från vilket land personen kommer när man prövar skyddsbehov, säger hon till TT.

Hon varnar för att fler ansökningar kommer att bedömas som "uppenbart ogrundade" när situationen i ett land på grova grunder anses vara bra.

– Rent asylrättsligt kan man förstås aldrig utgå från det enbart. Det kan alltid finnas enskilda individer som är i behov av skydd.

Få får stanna

Exakt vilka länder det handlar om står inte i lagrådsremissen. Det är Migrationsverket som senare ska sammanställa en lista.

Men statistik från Migrationsverket över avgjorda ärenden kan ge en fingervisning. Från vissa länder får mindre än fem procent bifall. Morgan Johansson nämner Uzbekistan, Ukraina, Albanien, Mongoliet och Georgien som exempel.

Hittills i år har exempelvis 1 038 ärenden från asylsökande från Uzbekistan avgjorts. Endast 21 av dem fick uppehållstillstånd.

– Om man skulle leka med tanken att Uzbekistan skulle komma med på en sådan här lista skulle det vara ganska anmärkningsvärt med tanke på hur situationen ser ut där, säger Madelaine Seidlitz och pekar på ett land utan rättsstatsprinciper där till och med tortyr förekommer.

Provats innan

Tidigare har Sverige haft ett snabbspår som främst användes för asylsökande från västra Balkan. Men en EU-dom 2018 satte stopp för det.

– Nu återinför vi det systemet. När vi hade den här ordningen tidigare kunde man komma ner på en handläggningstid på 20–30 dagar, säger Morgan Johansson.

I dag tar det flera månader att handlägga ett ärende.

Morgan Johansson uppskattar att uppemot en tredjedel av de asylansökningar som kommit in hittills i år skulle ha kunnat omfattas av de nya reglerna.

De innebär också att den som fått avslag kan avvisas omedelbart, även om man överklagar beslutet.

– Det är det som är problematiskt. Listan gör då att en ansökan anses som uppenbart ogrundad och då väntar en snabbprocess, säger Madelaine Seidlitz.

Förutom att överklagande inte prövas får den asylsökande i en snabbprocess inte heller rätt till ett offentligt biträde.

– Det är en stor och allvarlig brist, tycker Madelaine Seidlitz.

Listor i EU

Morgan Johansson ser ingen risk att asylrätten inskränks. Även om snabbspåret införs ska alltid en individuell prövning göras. Och den som har särskilda asylskäl har alltid rätt att få dem prövade.

– Vi har haft det här systemet tidigare och det fanns inga starka rättssäkerhetsproblem med det, säger han.

Förteckningen över säkra länder kommer att uppdateras med jämna mellanrum, eftersom förhållanden kan ändras snabbt.

Flera EU-länder har i dag listor över säkra länder, vilka bygger på EU:s asylprocedurdirektiv.

Ett land ska, enligt EU-direktivet, kunna betraktas som säkert om det utifrån ett demokratiskt system och allmänna politiska förhållanden framgår att det inte förekommer förföljelse, tortyr eller förnedrande bestraffning.

Maria Davidsson/TT

Lars Pedersen/TT

Exempel på länder med låg bifallsgrad på beviljade asylansökningar. Gäller avgjorda ärenden jan–okt 2020, genomsnittlig handläggningstid inom parentes:

Albanien: 7 av 299 (genomsnittlig handläggningstid 131 dagar)

Armenien: 4 av 93 (307 dagar)

Bangladesh: 14 av 220 (427 dagar)

Belarus: 1 av 72 (117 dagar)

Bosnien: 0 av 42 (179 dagar)

Colombia: 6 av 282 (156 dagar)

Egypten: 30 av 373 (372 dagar)

Georgien: 0 av 397 (84 dagar)

Indien: 2 av 100 (261 dagar)

Kazakstan: 11 av 263 (159 dagar)

Kirgizistan: 11 av 123 (174 dagar)

Kosovo: 2 av 93 (135 dagar)

Marocko: 10 av 217 (157 dagar)

Mongoliet: 12 av 346 (133 dagar)

Nordmakedonien: 2 av 111 (82 dagar)

Serbien: 1 av 135 (101 dagar)

Ukraina: 5 av 475 (146 dagar)

Uzbekistan: 21 av 1 038 (373 dagar)

Som jämförelse blev det bifall i 23 procent av det totala antalet avgjorda ärenden hittills i år. I genomsnitt var handläggningstiden 292 dagar.

Källa: Migrationsverket