Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Allt fler sprickor i Alliansens fasad

Håller Alliansen på att spricka? Den tidigare så eniga fasaden krackelerar i alla fall allt mer. Och det handlar inte bara om Kristdemokraternas nya isolering.

Just nu kan det inte vara kul för Göran Hägglund. Under den månad som gått sedan han lyckades bli omvald som KD-ledare har hans problem bara förvärrats.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

De på rikstinget i januari som hellre ville se Mats Odell som ordförande för Kristdemokraterna – en tredjedel av ombuden – anklagade ju Hägglund för att inte lyckas få tillräckligt genomslag i regeringen. Det fick Hägglund att lova en nystart, från och med nu skulle han minsann drämma näven i bordet.

Facit så här långt är att KD tvingats backa i en hjärtefråga och blivit överkört i en annan. Först tvingades partiet släppa kravet på sterilisering vid könsbyte. Sedan genomdrev de övriga tre regeringspartierna rätt till inseminering för ensamstående mot KD:s vilja.

Pensionärsskatten en känslig fråga

Fast det sistnämnda behöver inte bara vara ett problem för Göran Hägglund. Det finns väl inget som plötsligt kan svetsa samman ett bråkande parti så bra som en gemensam fiende. Dessutom fick KD en massa extrapublicitet i en fråga som rör barn, det som partiet bestämt ska vara profilfrågan framför andra för överskådlig tid framöver.

Då var det nog ett större bekymmer för Göran Hägglund att finansminister Anders Borg i veckan sa att det kanske inte finns pengar till sänkt pensionärsskatt i höstens budget. Betyder det ett nytt internuppror mot Hägglund redan i höst? Den förra kampanjen för att avsätta honom började just när KD misslyckades med att få igenom sänkt skatt för pensionärer i budgetförhandlingarna i september förra året. Då gick det så långt att ordföranden i partiets seniorförbund till och med började tala om att KD kanske skulle lämna Alliansen.

Det var första gången en tung företrädare för ett borgerligt parti ens andades något sådant. Och det är fortfarande inget större samtalsämne i något alliansparti. Däremot finns sedan i höstas en allt större otrivsel och oro.

Komplicerat maktspel

En del av det är kopplat till Kristdemokraterna, som blev ännu bittrare efter höstens turer om ekonomisk ersättning vill vanvårdade barn. KD tyckte att deras minister Maria Larsson ensam fick försvara något hon egentligen inte tyckte.

Men mer i skymundan finns ett allt mer komplicerat maktspel mellan Centern, Folkpartiet och Moderaterna. De verkar inte längre vara eniga om vilka spelregler som ska gälla inom det borgerliga samarbetet.

Moderaterna vill gärna fortsätta på den inslagna linjen med en enad front utåt. Fredrik Reinfeldt har verkat irriterad över att Centern och Folkpartiet börjat bråka öppet i frågor där de tycker olika. Som i synen på om det behövs en bred energiöverenskommelse (nej säger C, ja säger FP) eller om Sverige ska erkänna Palestina (ja säger C, nej säger FP). Samtidigt talar Fredrik Reinfeldt numera själv sällan om Alliansen. Den nämndes till exempel knappast alls i hans tal på moderatstämman i höstas.

C och FP:s utspel om arbetslinjen irriterar M

Men det som framför allt irriterar M är att C och FP på sistone markerat en del avvikande meningar i regeringens hjärtefråga, arbetslinjen. Centern och Folkpartiet kommer nu med allt djärvare utspel om en ny modell med generösare socialförsäkringar men striktare arbetsrätt, där de två står ganska eniga mot Moderaterna.

De tre mindre partierna anser att regeringens ekonomiska analys är en fråga för hela Alliansen, precis som när de kom fram till Bankerydsöverenskommelsen inför valet 2006. Men av gårdagens GP-intervju med Anders Borg framgår tydligt att han tycker att den politiken sköter han bäst själv. Om de andra partierna vill ändra något kan de försöka få in det i budgetförhandlingarna.

Frågan är vad som händer med sammanhållningen om tre partier allt mer börjar känna sig som en intern opposition inom regeringen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.