Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Olika villkor. Debattören Nabila Abdul Fattah diskuterade segregationen i Göteborg i Almedalen på tisdagen. "Det är inte var ditt hus ligger som skapar segregationen utan de sämre levnadsvillkoren", säger hon.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Alla vill inte flytta från förorten"

Alla vill inte flytta från förorten när de gjort en klassresa. Det sade Nabila Abdul Fattah, uppvuxen i Hammarkullen, när segregationens Göteborg diskuterades i Almedalen.

Forskare, politiker och debattörer diskuterade vid ett seminarium under tisdagen hur stadsbyggnad kan hjälpa respektive stjälpa Göteborg i arbetet med att minska segregationen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Forskaren Ann Legeby från KTH leder projektet Delad stad som just nu genomförs i samarbete med Göteborgs stad. Projektet ska koppla samman forskning kring stadsbyggnadens inverkan på segregationen med den faktiska planeringen av framtida byggprojekt i Göteborg.

- Stadsbyggnadens roll i segregationsfrågan är inte obetydlig. Men det vi gör i dag snarare förvärrar. Det fattas en djupare förståelse och det finns en ovilja att se stadsbyggnadens roll i samhället, säger hon.

Som det är i dag finns en ojämlik tillgång till resurser i Göteborg. Utbytet mellan olika samhällsgrupper är många gånger begränsad, vilket enligt forskarna delvis beror på stadsplaneringen.

- Vissa stadsdelar är väsentligt missgynnande, exempelvis vad gäller närhet till basnäringar. Det är knappast ett Göteborg för alla, säger Ann Legeby.

Inom projektet mäter man exempelvis vilka människor som befinner sig på vissa specifika platser i Högsbo respektive Bergsjön. Allt för att kartlägga hur vi rör oss i staden beroende på var vi bor.

Socialpedagogen och debattören Nabila Abdul Fattah är uppvuxen i Hammarkullen. För henne är det viktigt att segregering och geografi hålls isär. Det är inte platsen i sig som skapar segregationen utan vilka förutsättningar som finns för de boende.

- Som det är nu förutsätts man vilja flytta från miljonprogrammen om man gör en klassresa. Med den inställningen kommer ingen vilja göra något, säger hon.

Segregationen i Göteborg syns tydligt i olika inkomst, utbildning, hälsa och livslängd. I Göteborgs stad kan det exempelvis skilja åtta-nio år i livslängd mellan en stadsdel och en annan.

- Jag vill inte flytta från förorten men samtidigt ska det inte behöva stå emot att leva längre, säger Nabila Abdul Fattah.

Från forskarnas håll kan man nå dit genom att förbättra tillgängligheten och öka närheten till exempelvis skolor, arbetsplatser och butiker.

- Oavsett vem som bor i ett område vill vi att stadsdelarna på lång sikt ska stödja dem som bor där, säger Ann Legeby.

Hur ser du på läget i Göteborg som det är i dag?

- Det är en enorm uppförsbacke. Men Göteborg växer och det är en stor fördel. Då finns investeringsvilja och en chans att på djupet förändra hur resurserna är fördelade, säger Ann Legeby.

Delad stad ska avslutas i oktober. Då ska en rapport ligga klar som visar vilka metoder som finns för att använda stadsplaneringen som ett verktyg för att minska segregationen.

Kommunalrådet Johan Nyhus (S) som också deltog i seminariet, tror att politikerna har mycket att lära från forskningen på ämnet.

- Men man ska inte tro att stadsplaneringen löser allt, det krävs ekonomiska reformer också, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.