Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Fredrik Gröndahl, forskare i vatten och miljöteknik vid KTH, vid en av Seafarms algodlingar vid Kristinebergs marina forskningsstation i Lysekil. Bild: Jonas Lindstedt/TT

Alger kan bli storindustri i svenska hav

Algerna vi äter i sushin och sjögrässalladen importeras ofta från andra sidan jorden – men hade lika gärna kunnat odlas här.
Svenska företag växlar nu upp för att slå sig in i en global miljardindustri.

Med ett ryck drar han upp repet över bord. Ett sjok av långa vågiga remsor bladtång plaskar ner i båten.

-De är oerhört snabbväxande, vi kan skörda 18 till 20 kilo på en meter rep, säger Fredrik Gröndahl, forskare i vatten och miljöteknik vid KTH, delägare i Kosteralg AB och ledare för algodlingsprojektet Seafarm.

Vid Mittskär i Lysekils skärgård ligger en av Seafarms mindre algparker. Här odlas saccharina latissima, mer känt som sockertång – en art som kan bli ett färgämne i livsmedel eller hamna på tallriken i en restaurang.

-För fem år sedan satte vi ut vår första odling. Då visste vi inte ens om det skulle gå. Men det har fungerat väldigt bra, säger han.

Marknaden är ung

Det finns en del företag i Sverige som odlar alger på land i växthus för allt från kosttillskott till solceller. Men närodlade alger för livsmedelsindustrin är sällsynta. När det kommer till alger odlade till havs är produkter i regel importerade, inte sällan från Asien.

-Det är en outnyttjad resurs där vi på västkusten har stora möjligheter, säger Johan Trouvé, vd på Svenska handelskammaren.

De som i dag vågar bryta ny mark kommer att visa vägen, tror han.

-Sådana här saker underskattas väldigt ofta. De företag som startat upp nu är små, men ge dem tre till fem år så kan de ha storskaliga industrier och skapa många arbetstillfällen.

Företag expanderar

Ett bolag som försöker hitta en fungerande modell är Kosteralg AB. De har varit tätt knutna till forskningen i Seafarm och kunnat använda sig av forskningsprojektets odlingar. Med kunder som Vegme, Tångknäcke och Posthotellet i Göteborg samt nya odlingstillstånd och investerare på gång, vill de nu ta ett kliv från forskningsprojektet och in på marknaden.

-Nu vet vi hur man odlar alger och garanterar en stabil produktion. Alger är en framtidsprodukt, de renar haven och kräver inget gödsel eller så. Det här kan bli en miljardindustri, säger Fredrik Gröndahl.

Utvecklingen går trögt

En käpp i hjulet har länge varit att tillstånd för att starta en odling kan ta många år. Till skillnad från exempelvis mussel- och skaldjursodlingar finns inget undantag i miljöbalken så varje odling måste hanteras av Mark- och miljödomstolen.

Den internationella konkurrensen är nästa utmaning, enligt Ola Dahlman, algföretagare sedan många år och grundare av Grebbestad Tångknäcke.

-Det är en enormt konkurrensutsatt marknad om man tittar globalt. Det odlas mycket i Danmark, i Norge också. Men samtidigt inser många fördelarna med närproducerad mat i dag, så det finns en marknad.

Elias Arvidsson/TT

Fredrik Gröndahl, forskare i vatten och miljöteknik vid KTH, visar hur sockertång har planterats på tunna rep. Odlingarna placeras ut på hösten och skördas på vårkanten innan vattnet blivit för varmt.. Bild: Jonas Lindstedt/TT

Bohus Seaculture AB, grundat 2016. Odlar makroalgen sockertång för bland annat livsmedelsanvändning på västkusten utanför Lysekil.

Swedish Algae Factory AB, grundat 2014, producerar kiselalger som kan användas till solceller och kosmetika, odlas i slutna anläggningar på västkusten.

Kosteralg AB, grundat 2016. Processar makroalgerna socker- och fingertång för bland annat livsmedelsindustrin, odlar i samarbete med forskningsprojektet Seafarm. De skördar ungefär 50 ton per år. Algparkerna hittas på västkusten i södra Koster nationalpark.

Grebbestad tångknäcke, tillverkar knäckebröd av odlade alger.

Simris alg AB, grundat 2010. Odlar alger i slutna växthus i Simrishamn för att utvinna omega 3 till kosttillskott och hälsoprodukter.

Catxalot AB, grundat 2014. Workhsopbaserad verksamhet med fokus på ätbara alger.

Algodlingar som överskrider 0,3 ha, är en tillståndspliktig verksamhet enligt 11 kap i Miljöbalken, till skillnad från odling av fisk, musslor och kräftor som ges undantag.

Odling av alger kräver därmed en fullständig miljökonsekvensbeskrivning och prövas av mark- och miljödomstolen.

Verksamheten ska oavsett storlek alltid anmälas till länsstyrelsen.

Odlingar i strandnära miljöer kräver dispens från strandskyddsbestämmelserna enligt miljöbalken, från kommun eller länsstyrelse.

Ska algerna användas till konsumtion ska verksamheten registreras som primärproducent till länsstyrelsen.

Processen för att få tillstånd kan ta uppemot fem år.

Källa: Jordbruksverket och aktörer inom algproduktionen i Sverige