För Tuva Larsson, 16, i Uppsala började den psykiska ohälsan redan i lågstadiet.
En dag på McDonalds började Tuva bli illamående, fick ont i magen och trodde att hon skulle dö. Mamma Ylva Kristina blev orolig för blindtarmen.
Men läkarna på barnakuten sa att flickan troligtvis hade panikångest.
Det har hunnit gå nästan tio år sedan den där dagen. Tuva sitter på en bänk i Källparken i Sala backe, några kilometer från Uppsala centrum. Hon ska snart fylla 17.
I parken, alldeles bredvid familjens lägenhet, åkte Tuva pulka som liten.
– Det var nedförsbacke ända ner till Ica, så man kom ända dit, säger Tuva och ler lite.
"Flydde från skolan"
Turerna kring Tuvas mående har varit många. Den första panikångestattacken följdes av flera. På mellanstadiet drabbades hon av en ätstörning och hon har haft svårt att fungera socialt i skolan.
– Jag hade social ångest. Det blev att jag liksom flydde från skolan, säger hon.
Mamma Ylva Kristina har fått kämpa för att dottern ska få rätt hjälp. Just nu väntar Tuva på att få starta en neuropsykologisk utredning.
– Jag låg på hela tiden redan från tredje klass om att vi måste komma i kontakt med bup. Man stångar sig blodig. Och kommer inte fram, säger Ylva Kristina.
Tuva är inte ensam om att ha fått vänta på hjälp från barn- och ungdomspsykiatrin.
Enligt den förstärkta vårdgarantin ska unga få en första bedömning inom 30 dagar. Men just nu väntar drygt 8 300 barn i Sverige på ett första besök hos bup.
Blir sämre i väntan på vård
Klagomålen till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, ligger på en hög nivå. Förra året kom 103 anmälningar in rörande barn- och ungdomspsykiatrin, jämfört med 56 året innan.
Första kvartalet 2023 har 29 anmälningar kommit in, visar nya siffror från Ivo. Det kan jämföras med fem eller färre än fem klagomål samma period 2021.
Många av klagomålen handlar om köerna. De har uppstått när fler unga söker sig till bup, med problem som depression, ätstörningar och adhd.
– Det här är en nationell bild, där barn faller mellan stolarna. Anmälningarna fortsätter att öka och barn får vänta för länge på vård, säger Marie Åberg, avdelningschef på Ivo.
Ivo har sett hur föräldrar tvingas följa hur deras barn, ibland under flera år, blir sämre och sämre innan de blir tillräckligt prioriterade för vård.
– Det är oacceptabelt. Barn ska inte behöva vänta på vård, säger Marie Åberg.
"Ett svek mot våra barn"
Utebliven vård och uppföljning kan ge allvarliga konsekvenser, enligt Ivo.
– Till och med så allvarligt att man har utfört självmordsförsök och begått självmord, säger Marie Åberg.
Tuva Larsson och hennes mamma Ylva Kristina önskar att Tuva hade fått tidigare insatser.
– Om Tuva hade fått verktyg för att hantera sin ångest i tredje klass så hade hon kanske sluppit gömma sig bakom rullgardinen i nionde klass. Jag tycker det är ett svek mot våra barn och ungdomar. Fullständigt, säger Ylva Kristina.
För Tuva och Ylva Kristina känns det trots allt lite ljusare, den här aprildagen i Källparken i Uppsala.
Samma förmiddag har de haft ett första möte med en KBT-psykolog och Tuva ska söka in till en ny gymnasieutbildning till hösten.
– I dag mår jag bra. Men jag vet inte vad som händer i morgon. Jag hoppas att jag ska få den vård som jag behöver, säger Tuva.
Fakta: Köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin
Mellan 2016–2022 avsatte staten mer än 3 miljarder kronor till regionerna för att uppnå den förstärkta vårdgarantin inom bup.
Trots det minskade andelen som fått ett första besök inom 30 dagar från 82,2 procent 2015 till 50,7 procent 2022.
2017–2021 ökade antalet årsarbetande sjuksköterskor inom barn- och ungdomspsykatrin med 105 procent, antalet årsarbetande läkare med 23 procent och antalet årsarbetande psykologer med 11 procent.
Den diagnos som ökar mest inom den specialiserade öppenvården är depression bland flickor 10–14 år (68 procent), följt av autism i gruppen unga kvinnor 15–19 år (63 procent). Bland pojkarna ökar diagnosen adhd mest (22 procent bland 10–14-åringar och 30 procent bland 15–19-åringar).
Källa: Sveriges kommuner och regioner, Inspektionen för vård och omsorg