Ord kommer och går. Det var inte så länge sedan vi inte hade en aning om vad flossa, flygskam eller nätläkare var – det vet de flesta nu. Varje år kommer nya modeord där en del hänger kvar länge – men en del försvinner lika snabbt som de uppkom ur vårt dagliga språk.
Läs mer: 33 ord bara göteborgare förstår
I Svenska Akademiens ordlista finns det en rad ord som de flesta inte har en susning om vad de betyder – än mindre använder. När det kommer en ny upplaga av ordlistan brukar ungefär 5 000 ord försvinna och drygt lika många nya läggas till.
Kalsongbadare riskerar att åka ut
Språktidningen har gjort en egen spaning över vilka ord i ordlistan som använts lite, eller inte alls, i skrift sen den senaste ordlistan kom ut 2015.
Läs mer: Testa dig själv: högskoleprovets orddel
De identifierade hela 1 001 ord. En del av dem väldigt gamla, men där finns också relativt nya ord som vi redan tappat intresset för.
Många av dem kan man kanske förstå varför de inte används så ofta, när använde ni ord som bajonettbalja, kalsongbadare, möbelhund och köttklister senast?
Här är 30 ord som riskerar att försvinna – och vad de betyder:
Pacemakerbärare - är någon som har en pacemaker.
Oftalmoskop - är en ögonspegel
Kalsongbadare - är en mansperson som badar med kalsongerna under badbyxorna.
Nivellör - är en person som mäter höjdskillnader mellan olika punkter i terrängen.
Rabbis - är en vit och grå vildkanin som finns bland annat i Skåne och på Gotland.
Pomrare - person från Pommern
Räddningskort - är ett kort med anvisningar om hur man klipper upp en ramponerad bil.
Sackett - är en liten sötningstablett.
Tokenskap - betyder galenskap och tokeri.
Uppgummad - en kvinnas hår som har kammats uppåt och samlats högt uppe på huvudet.
Rafräschissör - är en apparat för finfördelning av parfym, duschflaska, sprejflaska.
Mulvante - är en tumvante.
Åkerspöke - är en fågelskrämma.
Sjubb - är en tvättbjörn.
Åpen - är någon som själviskt tar för sig av något.
Amulettpåse - påse för ett magiskt skyddsföremål.
Bloggbävning - är när det att många bloggare samtidigt behandlar ett visst ämne.
Bloppa - är att sälja via blogg.
Hallåkvinna - är en programledare i radio och tv.
Sandwichman - är en plakatbärare med reklam på bröst och rygg.
Koaffyr - är en kamning, håruppsättning.
Alpglöd - är ett ljusfenomen i alplandskap.
Buskpropaganda - är propaganda av enklare slag.
Sabadillättika är ett äldre medel mot löss.
Fåk - snöstorm.
Trollfilter -är ett filter för bortsortering av oönskade inslag på internet.
Kvickhuvud - är en spirituell person.
Lazzaron - är en italiensk tiggare i äldre tid.
Möbelhund - är en platta med små hjul som används när man flyttar möbler.
Parasollspröt - är spröten som håller upp parasollet.
Rädda orden
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen och är den som identifierat de 1 001 underanvända orden på Google, i texter, bloggar och databaser. En del har bara förekommit en eller ett par gånger i texter på ett helt år, därför riskerar de nu att åka ut. Så vill man inte att ord som åkerspöke, kalsongbadare eller raclettejärn ska försvinna – då måste man börja använda dem.
– Vi bestämmer tillsammans över orden och språket. Det är samma med nyordsspråket, alltså att någon börjar använda ord som sen får spridning, säger Anders Svensson.
Språktidningen och Språkrådet håller just nu på att sammanställa 2019 års nyordlista och Anders Svensson berättar att de pratar mycket om klimat i år. 2018 var flygskam ett populärt ord, ordet skam fortsätter det att pratas om i år med.
– Nu pratar man mycket om det personliga ansvaret kring klimatet, som platsskam, klädskam, halloumiskam, smygflyger och tågskryta – det är ord som varit inne i år, och de är alla tänkbara kandidater till årets nyordslistan.
Finns det något ord som du skulle sakna om det försvann?
– Jag har själv lovat att adoptera ordet eklatant som betyder påfallande och uppenbar. När jag var ny på Språktidningen kom ett mejl från en skribent som skrev att vi gjort två eklatanta misstag. Då fick jag slå upp ordet för att få veta vad för misstag han syftade på, så det ordet ska jag använda oftare.
Läs mer: Dialektkartan: Göteborgskan sprider sig – men hur långt har den nått?
