100 000 fritidsbåtar borde kasseras

ANNONS
|

Gamla fritidsbåtar överges vid bryggor, sänks i havet eller lämnas vind för våg på landbacken. Enligt organisationen Håll Sverige rent finns det runt 100000 båtar i Sverige som borde kasseras och gå till skrot, de flesta i plast.

Fram till i dag har det saknats ett rikstäckande system för båtskrotning. Men nu i höst sjösätts projektet Båtretur, ett samarbete mellan branschorganisationen Sweboat, Stena Recycling och företaget Båtskroten.

Målet är att åtminstone några tusen av de skrotfärdiga farkosterna omhändertas varje år.

ANNONS

- Gamla och uttjänta båtar är ett miljöproblem. Vi vill ha in cirka 2000 båtar varje år framöver, säger Maria Rindstam, som tillsammans med Josefin Arrhénborg sedan sju år driver Båtskroten på Muskö söder om Stockholm.

Maria och Josefin är initiativtagare till Båtretur.

- De senaste två åren har vi samarbetat med Stena Recycling och vi får många förfrågningar från hela landet om båtskrotning. Detta har lett till projektet Båtretur.

Tillväxtverket har skjutit till stödpengar och nu under hösten ska ett tjugotal uppsamlingsplatser tas i bruk runt om i Sverige.

- I Västsverige ska skrotmaterialet samlas in i bland annat Uddevalla och Halmstad, säger Maria Rindstam.

Skrotkostnaden är 2800 kronor per ton.

- För exempelvis en normalstor plastbåt som väger 400-500 kilo handlar det om 1000 till 1500 kronor. Dessutom tillkommer transportkostnaden, om båtägaren inte själv har tillgång till en trailer och kör sin båt till uppsamlingsplatsen, uppger Maria Rindstam.

Från uppsamlingsplatserna transporteras sedan båtskroten vidare till Stena Recyclings anläggningar för ett slutligt omhändertagande.

ANNONS

På Ringön i Göteborg huserar sedan tre år företaget Båtskrot i Väst AB. Ägaren Hans Tibblin känner till Båtretur men har ännu så länge inte bestämt sig för att gå med i projektet.

- Vi samarbetar med alla försäkringsbolag och båtar som döms ut går till skrot. Som jag ser det måste försäkringsbolagen vara med på tåget. När privatpersoner som vill bli av med sin båt får höra vad det kostar backar de ofta ur, säger Tibblin.

Båtskrot i Väst har inget fast skrotpris per ton.

- Jag vet att tjejerna i Stockholm har det, men vi jobbar inte på det sättet.

Hans Tibblin, som driver företaget tillsammans med två söner, har skrotat ett hundratal fritidsbåtar de senaste tre åren.

- Det är nästan bara plastbåtar, de flesta från 70-talet. Det är båtar som inte går att sälja i dag, säger han.

Mats Eriksson, vd på Sweboat, anser liksom Maria Rindstam att utrangerade fritidsbåtar måste tas om hand.

ANNONS

- Det här kommer sakta men säkert att bli något stort och väldigt viktigt, att vi tar hand om gamla båtar på rätt sätt. Detta är branschens sätt att ta ansvar för det, säger Eriksson.

Även om Maria Rindstam tror att ett par tusen båtar årligen kan skrotas inom ramen för Båtretur så återstår mycket innan man har ett skrotsystem som påminner om det som finns för bilar.

- Det behövs en skrotningspremie även för båtar, annars är risken stor att gamla båtar blir liggande i naturen också i fortsättningen, säger hon.

Rindstam och Arrhénborg har under de gångna sju åren fått in cirka 350 båtar per år till sitt företag Båtskroten.

- Det är för lite, vi har inte kunnat leva på verksamheten.

Nu hoppas de på ett uppsving.

Information om priser, uppsamlingsplatser etc finns inom kort på sajten båtretur.se.

ANNONS