Socialdemokraterna har aldrig haft så låga siffror i en Sifo-mätning. Inte ens under den värsta tiden med Håkan Juholt låg partiet under 24 procent.
I GP/Sifo:s första mätning för 2016 landar S på 23,2 procent och Alliansen är nu en bra bit större än regeringen och Vänsterpartiet tillsammans. Skillnaden mellan blocken är 5,5 procentenheter. I decembermätningen var den 1,3.
Läs också: S har aldrig haft ett så lågt stöd
2015 var ett minst sagt stökigt år för statsministern och hans regering. De regerade på Alliansens budget och när de väl fått igenom sin egen hade redan migrationsfrågan tagit allt intresse och krävde svåra beslut. När det mest akuta skedet i flyktingskrisen var över och gränskontroller införts tog det inte många veckor innan Kommunalskandalen briserade. Excesserna inom fackförbundet sänker förtroendet för hela arbetarrörelsen. Sedan utrikesminister Margot Wallströms lägenhetsaffär med Kommunal blev känd har dessutom kraven på misstroendeförklaring av statsrådet ökat från borgerligt håll.
Men om Stefan Löfven har det jobbigt är det inte så värst mycket lugnare för moderatledaren Anna Kinberg Batra. Det interna trycket för att fälla regeringen ökar för varje dag. Samtidigt är Alliansen mindre samlad än den varit sedan den bildades. I migrationsfrågan solokör Centern som, tillsammans med Vänsterpartiet, är de mest flyktingvälkomnande partiet i riksdagen. Även när det gäller skatter, försvaret och föräldraförsäkringen är splittringen påtaglig. Ingen av de borgerliga partiledarna verkar riktigt beredd på att krypa in i Allianströjan just nu. Alla vill hitta tillbaka till sina väljargrupper och helst vinna nya genom att profilera sina egna hjärtefrågor. Ett extraval skulle störa ritningarna. Dessutom kostar det en massa pengar som partierna, med undantag för rika C, inte har.
Sverigedemokraterna är ytterligare en faktor för Alliansen att kalkylera med. Partiet har sagt sig vara villigt att stödja en samlad alliansbudget och att fälla regeringen. Officiellt finns ingen prislapp på detta erbjudande, men det verkar osannolikt att SD skulle skänka bort en gyllene förhandlingsposition utan att det kostar något, nu eller i framtiden.
Anna Kinberg Batra och ledningen i Moderaterna har tuffa strategiska val framför sig. Valrörelsen inför 2018 är inte så långt borta. Samtidigt ska fem vår- och höstbudgetar klubbas innan det valet. Talet om att Sverige är på fel väg kommer att klinga allt tunnare om Alliansen forsätter att agera som om Decemberöverenskommelsen fortfarande var i bruk.
När den akuta fasen i flyktingfrågan är över borde integrationsfrågan aktualiseras och med den kommer den klassiska konflikten kring arbetstillfällen och skatter. Det är vad Stefan Löfven längtat efter i 1,5 år. Men i dagsläget verkar inte heller denna fråga gå socialdemokraternas väg. Häromdagen kom Arbetsförmedlingen med en prognos för arbetslösheten. Enligt analysen ligger den på 7, 5 procent år 2020. Regeringens mål om Europas lägsta arbetslöshet betecknade Mats Wadman, analyschef på AF, som "orealistiskt". Detta trots att ekonomin går bra. Enligt AF är det troligt att arbetslösheten kommer att bita sig fast över sju procent.
På längre sikt är det ett större problem för Stefan Löfven och S än en opinionsmätning. Det är i jobbfrågan allt hans politiska kapital finns nedplöjt.
KD klarar spärren
För första gången på länge ligger Kristdemokraterna över fyraprocentsspärren. Partiet lockar numera också fler yngre väljarna. Traditionellt är den typiska KD-väljaren varit en äldre kvinna. Under Ebba Busch-Thors ledarskap håller detta på att förändras.
MP ligger kvar
Internt har flyktingfrågan gnagt på Miljöpartiets samvete. Däremot verkar väljarna inte påverkas i någon högre grad. MP:s nedgång kom i huvudsak redan innan migrationspolitiken förändrades.
SD ligger still
I GP/sifo har andelen SD-väljare i stort sett inte förändrats sedan augusti. Sverigedemokraterna tycks inte få någon ytterligare utdelning på att deras huvudfråga debatterats oavbrutet under hösten.
