Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Sveriges biodlares riksförbund har snart 16 000 betalande medlemmar. Arkivbild.
Sveriges biodlares riksförbund har snart 16 000 betalande medlemmar. Arkivbild. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Ökat intresse för att bli biodlare

Intresset för att bli biodlare har skjutit i höjden.
På ett par år har antalet medlemmar i Sveriges biodlares riksförbund ökat med runt 3 000 personer och snart spränger man 16 000-vallen.
– Det är allt fler ungdomar och kvinnor som kommer till våra nybörjarkurser, säger utbildningsansvarige Lennart Johansson.

Sveriges biodlares riksförbund passerar snart 16 000 medlemmar. Den stora ökningen noterade förbundet i fjol när man i maj nådde 14 000 betalande medlemmar – under sommaren hade man passerat 15 000.

– Nu är vi snart 16 000 betalande medlemmar och det är fantastiskt. Jag tror att miljömedvetenheten har blivit större – man har en förståelse för hur viktiga bina är, säger Lennart Johansson, utbildningsansvarig på riksförbundet.

Merparten är kvinnor

På senare år har även medelåldern sjunkit bland landets biodlare.

– Vi ser att det är allt fler ungdomar som kommer till våra nybörjarkurser. Och merparten är kvinnor som söker sig till de här utbildningarna, säger Lennart Johansson.

Förr var det mest "gubbar" som höll på med bioodling, säger Johansson. Själv är han aktiv i Linköpings biodlarförening.

– Vi har i många år kört dubbla kurser och har varje år utbildat 40 nya biodlare. Alla blir inte sedan biodlare, utan många tycker bara att det är intressant. Men en stor del av dem kör i gång, säger Johansson.

Inte slungat klart

TT: Kan landets biodlarföreningar ta emot alla som vill börja?

– Absolut. Vi försöker ta hand om dem på bästa sätt – för de behöver ju ett mentorskap också under första och kanske även det andra året. Sedan varierar ju storleken på biodlarföreningarna och det är inte alla som har resurser att köra utbildning, säger Lennart Johansson.

Hur årets honungsskörd blir för landets biodlare är för tidigt att säga.

– Alla har inte slungat sin honung ännu och vi i förbundet tar in skattningar först i samband med föreningarnas årsmöten, men det brukar ske först i november, säger Lennart Johansson.

Daniel Kihlström/TT

Det vanliga honungsbiet härstammar sannolikt från mindre Asien och Medelhavsområdet och odlas över hela världen för produktion av honung och vax samt som pollinatör. Inom arten förekommer många underarter och raser. Fyra av dem är vanliga inom svensk biodling.

Ett bisamhälle består normalt av en fullt utvecklad hona (drottningen eller visen), 10 000–70 000 arbetsbin (honor med outvecklade könsorgan) samt sommartid upp till 2 000 drönare (hanar). Såväl vuxna bin som larver lever av nektar och pollen.

Källa: NE