Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ökade klyftor mellan barnfamiljer

Klyftan ökar mellan barnfamiljer som har och de som inte har. När de flesta barnfamiljer fått det allt bättre ekonomiskt har mer än var tionde i stället blivit fattigare. Nu kräver Rädda Barnen en handlingsplan mot barnfattigdomen.

Klyftan ökar mellan de barnfamiljer som har och de som inte har. När de flesta fått det allt bättre ekonomiskt har mer än var tionde i stället blivit fattigare. Nu kräver Rädda Barnen en handlingsplan mot barnfattigdomen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Enligt Rädda Barnens rapport lever cirka 220 000 barn i Sverige i familjer som inte har råd att betala det allra mest nödvändiga, som mat, kläder och hyra. Andelen barn i fattigdom har ökat från 10,9 procent 2007 till 11,5 procent 2008. Studier tyder på att barnfattigdomen fortsatt att öka.

-Sverige bryter mot barnkonventionen. Nu behövs konkreta politiska åtgärder. Varje barn har rätt till en rimlig levnadsstandard, säger Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin.

Hon tillägger att det kan handla om så grundläggande behov som att få äta sig mätt eller få varma vinterkläder.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) ser allvarligt på uppgifterna.

-De återspeglar att i tider då ekonomin krymper och folk får gå från arbete så påverkar det också barnen i familjerna, säger han.

Men han ifrågasätter Rädda Barnens slutsats att klyftan mellan fattiga och rika familjer ökat.

-Vi ser inga förändringar i inkomstspridning efter 2006.

Barn till ensamstående är mer utsatta än barn i parrelationer, barn till utlandsfödda mer utsatta än barn till svenskfödda. Ett barn till en ensamstående utlandsfödd förälder löper 50 procents risk att hamna i barnfattigdom.

Skillnaderna är också stora mellan kommuner och stadsdelar. I Torslanda i Göteborg är andelen barn i fattiga familjer två procent, i Rosengård i Malmö 61,4 procent.