Riksdagsledamöterna har sedan 1990-talet ökat löneklyftan till sina väljare.
Var femte ledamot tar dessutom ut mer än grundarvodet på 56 000 kronor i månaden, visar TT:s undersökning.
Sedan 1994 bestäms arvodena av en arvodesnämnd. I mitten av 90-talet tjänade statsanställda i snitt 68 procent av de folkvaldas lön. Nu når de bara upp till 56 procent. Och i november höjs arvodet på nytt - till 57 000 kronor.
TT:s genomgång av ledamöternas oktoberarvoden visar dessutom att 73 av dem har extraförtjänster. Bortsett från talmannen Per Westerberg, som har ett fast arvode på 144 000 kronor i månaden, så toppar miljöpartisten Ulf Holm riksdagens arvodeslista. Han fick förutom grundarvodet också 16 800 kronor som andre vice talman, ytterligare 2 800 kronor som ledamot i Riksrevisionen, samt 2 100 i sammanträdesarvode från EU-nämnden.
Johan Pehrson är Folkpartiets representant i riksdagsstyrelsen som leder riksdagens förvaltning och tar beslut i frågor som berör riksdagens arbete. För det uppdraget får han 8 400 kronor extra i månaden.
TT:Varför behövs det extra arvoden för riksdagsledamöter?
