Men det lär inte vara därför som Folknykterhetsrörelsen redan 1925 annekterade Kristi Himmelfärds dag som sin egen högtidsdag. Inte heller för att fiska proselyter i alkoträsket på Metaredagen eller för att den dan gå till botten med problemet.
Möjligen hänger alltihop ihop ändå. Vintern över. Solen har antagit juli/augustiproportioner. Knoppar brister. Naturen lockar ut folk ur stugorna: solbadare, skogsmullar, trädgårdsnissar liksom folk i största allmänhet. Metare såväl som nykterhetsapostlar.
Tillochmed prästerskapet inser detta och håller sina gudstjänster utomhus, ofta som gökotta redan på morgonen.
"Andakten förenas med en naturupplevelse. Man kan njuta av värmen och ljuset när man vänder sitt ansikte mot himlen, liksom lärjungarna vände sina ansikten mot himlen när Jesus lämnade dem", skriver Svenska kyrkan så poetiskt på sin hemsida.
Kyrkan har firat dagen redan sedan sin romerska tid. Sedan 300 år infaller Flygaredagen alltid på torsdagen 40 dagar efter påskdagen – då Jesus återuppstod. I 40 dagar vandrade han här med lärjungarna, talade och sade till dem att berätta om vad som hänt. Sen fördes han till sin himmelske fader.
Och lärjungarna fick stå där, kvar på jorden med näsan mot skyn.
Allt skildrat i evangelium enligt Lukas, Nya testamentet, kapitel 24.
Samt, sedan medeltiden, i åtskilliga himmelfärdsspel ute i bygderna.
Jo. Just flygaredagen. Eller högtidligare: Kristi Flygaredag. De klerikala närmar sig sina församlingsbor också i språket numera och godtar Kristi flygare som "en nyare och mer folklig benämning" på dagen.
Det har tagit några decennier för den "lite slarvigare" omskrivningen av dagens namn att få sanktion från högre ort inom kyrkan. Allt enligt samma hemsida.
