På taket hos Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Kista finns en partikelstation som bland annat registrerar förhöjda nivåer av radioaktiv strålning i Stockholmsluften.
På taket hos Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Kista finns en partikelstation som bland annat registrerar förhöjda nivåer av radioaktiv strålning i Stockholmsluften. Bild: Tomas Oneborg / SvD / TT

Ännu inget svar om höjda strålningsnivåer

Fortfarande vet man inte varifrån de förhöjda nivåerna av radioaktiv strålning som uppmätts i Sverige kommer ifrån. De upptäcktes först i Visby, där sju radioaktiva ämnen spårats.
– Det är inte stor en kärnkraftolycka i alla fall, säger strålskyddsexperten Jan Johansson.

ANNONS

Den 22-23 juni uppmätte Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) förhöjda nivåer av radioaktiv strålning i Stockholm. Då detekterades tre radioaktiva ämnen: cesium-134, cesium-137 och rutenium-103. Därefter har Strålsäkerhetsmyndigheten kontrollerat om förhöjda strålningsnivåer uppmätts någon annanstans.

Kontrollen visade att det mellan den 8-15 juni uppmättes förhöjda nivåer av fyra radioaktiva ämnen, cesium-134, cesium-137 och rutenium-103 och kobolt-60 i Visby och veckan efter sju radioaktiva ämnen. De som tillkom var rutenium-106, niob-95 och zirkonium-95.

– Under de två veckorna uppmättes mycket låga nivåer av radioaktiva ämnen i Visby, där en av våra sex mätstationer finns. Veckan efter registrerades även något förhöjda nivåer i Stockholm, säger Jan Johansson, strålskyddsexpert vid Strålsäkerhetsmyndigheten.

ANNONS

Hans kollega, Simon Karlsson, säger att alla mätningarna ligger på detektionsgränsen, det vill säga på gränsen för vad som är möjligt att se.

Medlemmar rapporterar

De fyra radioaktiva ämnena bildas vid kärnklyvning, exempelvis i ett kärnkraftverk.

– De uppstår vid kärnklyvning, men om det är vid en kärnkraftsverksamhet eller något annat är svårare att uttala sig om. Det är inte en stor kärnkraftolycka i alla fall, så långt kan man säga. Då skulle man se ädelgaser och andra lättviktiga ämnen komma ut i större mängder, säger han.

Varför de radioaktiva ämnena först detekterades i Visby och sedan i Stockholm, där nivåerna var något högre, vill han inte spekulera i.

– Man ska vara försiktig med att dra slutsatser. Det här är ju partiklar som förs med luftmassorna och med vindarna. Om man får detektioner på flera platser kan man börja räkna bakåt, säger Jan Johansson.

IAEA undersöker

Han berättar att det internationella atomenergiorganet IAEA har gått ut med en allmän förfrågan till alla sina medlemsländer och bett dem rapporterna eventuella mätresultat för cesium och rutenium och om det finns någon kännedom om någon händelse i landet som orsakat de förhöjda nivåerna av radioaktiv strålning.

– Vi har noterat att Estland och Finland har liknande nivåer som Sverige. Får man mätvärden från flera platser kan man göra bättre beräkningar om ursprunget. Vi har fortfarande inte gjort några sådana beräkningar, säger Jan Johansson.

ANNONS

Petronella Uebel/TT

Nivåerna på den radioaktiva strålning som uppmätts är så pass låga att de inte utgör någon fara för människor eller miljö, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Arkivbild
Nivåerna på den radioaktiva strålning som uppmätts är så pass låga att de inte utgör någon fara för människor eller miljö, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. Arkivbild Bild: Anders Ahlgren/SvD/TT
 Strålsäkerhetsmyndigheten konstaterar att kombinationen av ämnen som uppmätts är ovanlig och att det tyder på att utsläppen kommer från ett kärnkraftverk. Arkivbild
Strålsäkerhetsmyndigheten konstaterar att kombinationen av ämnen som uppmätts är ovanlig och att det tyder på att utsläppen kommer från ett kärnkraftverk. Arkivbild Bild: ERLAND VINBERG / TT / TT
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS