Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Fästingarten Hyalomma rufipes har för första gången hittats i Sverige. Bilden föreställer Hyalomma marginatum som är snarlik både i utseende och beteende.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ännu en exotisk fästingart hittad i Sverige

Ytterligare en art av jättefästingen Hyalomma har hittats i Sverige. Fästingen, som kan bli upp till två centimeter lång, är till skillnad från den vanliga svenska fästingen mer aktiv och aggressiv. Om den kommer klara av det svenska klimatet återstår att se.

Jättefästingen Hyalomma rufipes är en jägare och letar upp sina värddjur istället för att sitta stilla och vänta. Arten är ovanlig i Sverige men har nu hittats i fler exemplar. Det är det andra fyndet av en ny fästingart i år.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Det som kännetecknar Hyalomma är att de är mer aggressiva och söker upp personer eller djur som är i närheten. Det är inte helt klarlagt hur de gör det men de är bättre utrustade än den svenska fästingen. De har till exempel ögon och kan se variationer i ljuset, säger Giulio Grandi, forskare på Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA), som är de som identifierat fynden.

Andra nya jättefästingen

De första rapporterna om jättefästingar i Sverige kom i slutet av juli i år då arten Hyalomma marginatum hittades, och den nya "rufipes" är snarlik i både beteende och utseende. De nya Hyalomma-fynden rör cirka 30 fästingar mellan Skåne och Dalarna och de har troligtvis kommit hit fågelvägen.

- Mest troligt är att flyttfåglarna fick med sig nymferna i våras. De exemplar vi hittat är de som har utvecklat sig till vuxna fästingar, Giulio Grandi.

Om den nya arten klarar vintern och sedan gör sig hemmastadd i Sverige är oklart. Det beror på klimatet och värmenivåerna nästa år, något som Giulio Grandi och SVA vill undersöka till våren.

Smittobärare av blödarfeber

Fästingarna kan vara smittbärare av sjukdomar som blödarfeber och fläckfeber, ovanliga sjukdomar som normalt inte finns i Sverige, enligt SVA. Risken att smittas är däremot inte så stor, berättar Giulio Grandi.

- Risken att få en farlig smitta är ganska låg, men om den har suttit länge är det bättre att kontakta Folkhälsomyndigheten.