Överbefälhavaren Micael Bydén under intervjun med TT.
Överbefälhavaren Micael Bydén under intervjun med TT.

ÖB vill ha mer politisk långsiktighet

Fyraåriga mandatperioder och femåriga försvarsbeslut. Men överbefälhavaren Micael Bydén säger i en TT-intervju att säkerhets- och försvarsförmågor tar tid att bygga och han efterlyser mer politisk långsiktighet – inte minst om finansieringen.

ANNONS
|

- Nu talar jag i egen sak, men det finns väl några områden som jag kan tycka att man ska ha en bred överenskommelse kring och just nu finns det en politisk samsyn om att mer satsningar måste göras på säkerhets- och försvarsförmågorna. Och då kan jag tycka att man kan hitta någon form av gemensam uppfattning om nivån, säger Bydén under Almedalsveckan i Visby.

ANNONS

TT: Du vill ha längre, fasta och stadiga politiska uppgörelser?

- Det är det jag önskar. Men jag förstår ju självklart att det är en utmaning med det sätt som vår konstitution ser ut, svarar han.

"Det bästa"

Mandatperioderna i Sverige är på fyra år, och försvarsbesluten löper på fem år. Debatten om försvarsfrågorna hamnar lätt i ett svårbegripligt sammelsurium av miljarder hit och dit och om krav och förväntan om förmågor vid ett visst årtal. Dessutom ska det sättas i förhållande till försvarsbeslut, försvarsgruppers diskussioner samt försvarsberedningens uppdrag – och allt detta adderas också på med politiska utspel om materiel och anslag.

Bydén har att förhålla sig till allt detta. Samtidigt påpekar han att det tar tid att rekrytera och utbilda personal samt att skaffa materiel och få den att fungera.

- Det viktigaste är att vi kan utveckla de förmågor som vi anser att vi ska ha. Att vi som expertmyndighet får göra en bedömning och tillsammans med den politiska ledningen få de här inriktningarna – det skulle vara det bästa.

ANNONS

ÖB: Patriot behövs

ÖB kommenterade även att Liberalerna i dagarna drog tillbaka sitt stöd för regeringens köp av luftvärnssystemet Patriot.

- Vi noterar att det finns olika uppfattningar. Jag står kvar vid den bedömning som vi och Försvarets materielverk gjort, att det här är rätt väg att gå. Det är viktigt för luftförsvarets helhetsförmåga, säger Micael Bydén.

TT: Hur skulle förmågan begränsas om ni inte får systemet?

- Då har vi det vi har i dag.

- Vi behöver ett sådant här system, det är helt uppenbart, sedan är det ett politiskt beslut till syvende och sist, säger ÖB.

Miljötillstånd saknas

I maj återinvigdes regementet P18 i Visby under pompa och ståt. Men det saknas miljötillstånd och försvaret får bara använda en del av Tofta skjutfält söder om Visby. Det handlar om att länsstyrelsen vill skydda vissa marktyper och fornlämningar, att miljöorganisationer vill skydda djurarter och om fastighetsägare som inte vill ha oljud i sin närhet.

ANNONS

ÖB hade önskat att tillstånden varit klara i förväg.

- Det hade varit bra om det varit klart innan, det hade varit bra om vi varit igång nu. Men vi har respekt för den process som förs, säger Bydén.

TT

Fakta: Patriot och svenskt luftvärn

I höstas klargjorde regeringen att den ska köpa in det amerikanska luftvärnssystemet Patriot. Att valet föll på Patriot beror på att det väl beprövade systemet kan ge Sverige en förmåga att skjuta ned ballistiska robotar redan till 2020.

Patriot är utvecklat av Raytheon för att skjuta ned inkommande robotar och andra objekt. Systemet har köpts av 13 länder. Varje robot kostar mer än motsvarande 25 miljoner kronor.

Patriotroboten kan nå 70 kilometer långt och högre än 23 kilometer.

1996 hade Sverige 22 luftvärnsbataljoner. I dag finns två, båda baserade vid Luftvärnsregementet i Halmstad.

Sverige använder i dag robotsystem 70, som är ett lätt system för korta distanser, som håller på att ersättas av bandvagnsmonterade robot 98 (Iris-T, som också används på Gripenplan).

Robotsystem 97, för längre distanser, utvecklades av amerikanska Raytheon som introducerades på 1960-talet. Det har uppgraderats flera gånger sedan dess. Räckvidden är 40 kilometer och roboten är nästan fem meter lång.

Källa: Försvarsmakten mfl.

ANNONS