Micael Bydén gjorde värnplikten på KA 4 1982. Samma år jagade försvaret ubåtar i Hårsfjärden och Ryssland utgjorde fortfarande kärnan i Sovjetunionen och i Warszawapakten som hade udden mot den västliga försvarsalliansen Nato.
I går kom han tillbaka till Käringberget för att följa utbildningen av instruktörer i stridssjukvård. Sovjet och Warszawapakten finns inte mer, men Ryssland rustar och uppträder provokativt i Östersjön. Samtidigt är övergången mellan krig och fred mer diffus genom propaganda, nätberoende och, inte sällan, aktioner genom ombud – rebeller, kriminella eller terrorister.
Att Sverige är aktivt militärt utomlands, som att utbilda kurdiska soldater i norra Irak inom en USA-ledd allians mot terrororganisationen Islamiska staten, IS, ökar riskerna.
– Vi ska bygga vår säkerhet tillsammans med andra. Det innebär engagemang runt om i världen. Där exponerar vi oss som land, och när vi tar ställning påverkas vi. Men genom att jobba med andra länder får vi en mycket bättre förmåga att ta hand om eventuella risker och hot, säger Micael Bydén.
Han framhåller också att militären har ett mycket närmare samarbete med polismyndigheten.
– Vi har lagstöd för det, former för det och vi övar tillsammans. Vi har en bättre förmåga och kapacitet, det går hand i hand.
Utvecklingen i Östersjön drivs av Rysslands försvarsreform och dess agerande.
– De har flugit nära vårt signalspaningsflygplan och utan transponder, så att det inte har går att se dem. Det är aggressivt, provocerande och kan leda till något som är okontrollerat och trappas upp. Det är en av de stora riskerna när flera länder är i området och delar ansvaret för säkerheten, säger Micael Bydén.
Den senaste incidenten mot ett amerikanskt örlogsfartyg kompletterar och bekräftar hans bild av ett Ryssland som inte bara bygger försvarsförmåga utan som också visar i kraft och handling visar att man är berett att använda dem.
– Det har man konkret gjort vid annekteringen av Krim, i östra Ukraina och i vårt direkta närområde, säger Micael Bydén.
Den svenska underrättelsetjänsten och försvarets radioanstalt, FRA följer noga vad den ryska militären gör.
– Vi har en bra bild av hur man rör sig, och det är inte bara i vårt direkta närområde, utan även till exempel söderut mot Syrien. Vi måste försöka tolka och förstå ageranden och vad som händer för att kunna vara på förkant. Vi står beredda och har ökat vår ambition i vår incidentberedskap för att kunna möta det ökande trycket.
Gotland kan bli operativt avgörande för den som vill kontrollera luft- och sjövägar i Östersjön. Först 2018 ska försvaret åter ha en stridsgrupp på Gotland.
– Det är ett Sveriges viktiga områden, parallellt med Göteborg. Vi har redan börjat att rekrytera ledning för stridsgruppen, nu rekryterar vi soldaterna. Vi kommer efter hand att öka vår militära närvaro. hemvärnet finns redan på plats och förra året genomförde vi en större övning, inklusive med specialförband.
Jämfört med 1980-talet beskriver han idag världen som helt annan med nya hot och risker.
– Vi är under påverkanskampanjer och informationsoperationer, gränser suddas ut mellan militära mål och civila, mellan krig och fred. Idag är försvaret en uppgift för hela samhället. Totalförsvarets roll är idag minst lika viktig som då. Vi har också en resa för att kunna identifiera vad som är ett hot och vem som har resurserna att ta hand om det.
Först i början av sommaren presenteras en första plan för en gemensam totalförsvarsplanering i Sverige igen.
– Vi behöver ett helt nytt koncept, vi sitter ihop på ett helt annat sätt. Vi har beroende mot det civila samhället som är något helt annat. Transporter och livsmedelsförsörjning är exempel på vad som vi måste se över för att säkerställa att vi kan verka över tiden.
Nästa månad ska riksdagen klubba igenom ett så kallat värdlandsavtal med Nato. Det ska träda i kraft den 1 juli. ÖB välkomnar det.
– Det innebär konkret att det blir praktiskt lättare för den som behöver komma hit och genomföra en övning eller, i förlängningen, ge stöd som vi skulle kunna behöva. Det kommer också ge oss en ökad förståelse för vilka resurser vi behöver för att ta emot olika typer av hjälp.
– Det är så vi bygger säkerhet tillsammans med andra, att kunna ge stöd och ta emot stöd. Värdlandsavtalet är en viktig del.
