Det såg länge ut som om Joe Biden skulle misslyckas med sina vallöften. Republikanerna i senaten har satt sig på tvären, men även demokratiska senatorer har stretat emot. Under maratonöverläggningarna de senaste månaderna såg det dystert ut, men till sist kom ett par motsträviga demokrater med på tåget. Och under lördagen och söndagen knöts säcken ihop. Men inga republikaner svek partilinjen och det blev till sist vicepresident Kamala Harris – som formellt är ordförande i senaten – som med sin utslagsröst tippade över vågskålen så att den nödvändiga majoriteten säkrades.
Det var en mycket lättad Joe Biden som tackade sina demokratiska partivänner för det hårda arbetet för att få igenom det paket som beskrivs som historiskt på miljöområdet. Totalt handlar det om 750 miljarder dollar som skall fördelas mellan miljöåtgärder, hälsovård, el och avbetalning på budgetunderskottet.
Storföretagen beskattas
Och det är storfinansen som får stå för huvuddelen av kostnaderna med en ökning av beskattningen till minimum 15 procent. Det handlar i huvudsak om företag med vinster över en miljard dollar och det är fortfarande en låg skattesats, särskilt i jämförelse med vad vanliga löntagare betalar. Men Biden har länge haft fokus på de stora företagen som genom olika komplicerade upplägg i princip kan undandra sig skatt.
Hela lagförslaget – som formellt kallas the Inflation Reduction act – är tänkt att dämpa inflationen men ekonomiska experter hävdar att det är långt ifrån säkert att det lyckas. Republikanerna i senaten är kritiska och hävdar att beskattningen av storföretagen kommer att innebära att färre satsningar görs på jobbskapande insatser, vilket skulle skada den amerikanska ekonomin. Republikanerna motsätter sig också miljösatsningarna. Minoritetsledaren i senaten Mitch McConnell sade före omröstningen att de bara gynnar länder som är fientligt inställda till USA.
Det viktigaste inslaget i miljölagstiftningen är insatser för att kraftigt minska koloxidutsläppen som skall ha reducerats med minst 40 procent 2030 och med med målet 50 procent, som Biden satt upp, några år senare.
Billigare mediciner
De skenande kostnaderna för receptbelagd medicin skall också , med den nya lagen, kraftigt minskas. Sjukvårdsförsäkringen Medicare skall förhandla fram lägre priser för ett tiotal vanliga mediciner till 2026 och därefter skall ytterligare mediciner årligen läggas till listan. Receptbelagd medicin har i många fall blivit så dyr att patienter med lägre inkomster inte har råd att handla den, trots att det ofta handlar om livsavgörande medicinering.
Även sjukvårdsförsäkringen Obamacare – som Biden var med om att genomföra som vicepresident tillsammmans med Barack Obama – kan komma att utvecklas och inte avvecklas som var risken efter 2024.
När nu Bidens förslag är klubbat i senaten går det vidare till representanthuset i slutet av veckan. Där väntas det gå igenom, demokraterna har majoritet i huset.
Bidens seger kom i sista minuten. I november hålls mellanårsval och presidentens parti brukar ”straffas” av väljarna som får möjlighet att visa missnöje med den förda politiken. Om den gamla regeln gäller även i år så skulle demokraterna förlora majoriteten i representanthuset men även några platser i senaten. Men en sådan maktförskjutning hade Biden inte klarat av att uppfylla sina viktigaste vallöften.
Kan ge demokraterna fördel
Men de nya lagarna på miljö - och medicinområdet och ny beskattning av storföretagen kan möjligen denna gång ge demokraterna en kraftig fördel i mellanårsvalet. Joe Biden har beskrivits som oförmögen att driva igenom sina förslag och demokraterna i kongressen som obeslutsamma och oeniga. Nu har Biden visat sig vara en långt ifrån kraftlös president och demokraterna har satt partilinjen före en del olika meningsmotsättningar i delstaterna.
Joe Biden – som häromdagen friskförklarades efter att ha varit sjuk i covid-19 – rivstartar en turné för att rida på framgångsvågen. Siktet är inställt på att hjälpa en rad demokratiska kandidater som riskerar att förlora mot republikaner i valet i november.
