GP har berättat om avhoppen från vården det senaste året, framför allt bland sjuksköterskor och barnmorskor. Så sent som i augusti i år valde 120 fast anställda att lämna Sahlgrenska universitetssjukhuset. Samtidigt är behovet av specialistsjuksköterskor skriande stort.
– Det här är larmsignaler som vi måste ta på stort allvar, säger Helén Eliasson, oppositionsråd (S) i Västra Götalandsregionen och vice ordförande i regionstyrelsen.
– Det är förstås upp till var och en att sluta – men det ska inte vara på grund av dåliga arbetsvillkor eller dålig lön. Som situationen ser ut har vi inte råd att förlora en enda anställd utan att det riskerar att gå ut över vårdkvaliteten, betonar hon.
”Våga anställ fler”
Hon är väl medveten om att vården under pandemin varit tungarbetad och att många är slitna.
– Vi måste anställa fler – och beskeden till sjukhusen måste vara att de ska våga anställa fler. Det är det som de riktade pengarna ska gå till – inte till att betala dyr privat vård, säger hon och fortsätter:
– Får vi inte in fler sjuksköterskor och fler som vidareutbildar sig så slår det tillbaka på dem som blir kvar och den negativa spiralen fortsätter. Inte minst ser vi det inom SU där det hela tiden behövs folk. Därför ville vi satsa mer pengar i tilläggsbudgeten, säger hon.
”Det bekymrar mig”
Linn Brandström (M) är regionråd och ordförande i personalutskottet. Hon delar oron över att allt fler sagt upp sig.
– Det bekymrar mig, i synnerhet om anställda väljer att lämna för att de inte mår bra eller för att de anser att villkoren inte är bra säger, säger hon.
– Vi ser att det är en större andel som valt att sluta under 2020 och hittills under 2021 och tror att det finns en koppling till pandemin. För många har det varit en stor omställning under högt tryck och jag måste säga att all personal har gjort ett fantastiskt jobb. Nu tittar vi på hur vi ska gå vidare för att bryta trenden med att fler slutar, säger Linn Brandström.
Vad är det ni tittar på?
– Vi ser på helheten när det gäller arbetsmiljö, villkor, löner och inte minst utrymme för återhämtning. I de återrapporter vi fått ser vi exempelvis att målsättningen med fyra veckors sommarsemester tyvärr inte lyckats på alla håll. Det varierar mellan sjukhusen men har förstås varit väldigt tungt inom intensivvården, säger hon.
Hur ser du på behovet av att nyanställa?
– Det behovet finns säkert inom olika områden, men det är bättre att respektive verksamhet svarar på den frågan.
LÄS MER:Medan du sover pågår kampen för att rädda liv på covid-iva
Linn Brandström säger att den grönblå ledningen i våras tog beslut om förstärkningar inom intensivvården.
– Under en treårsperiod har vi har förstärkt iva med 130 miljoner kronor i regionen genom att tidigarelägga en satsning på utbildning av erfarna sjuksköterskor och undersköterskor, en resurs vid extraordinära situationer, som en pandemi, större händelser eller vid behov under sommaren.
Ger det fler sjuksköterskor?
– Inte i antal, men det är en viktig förstärkning av den ordinarie intensivvårdsverksamheten.
Finns risk för att satsningen skapar luckor på annat håll?
– I den ingår att man kan täcka upp med vikarier. Sedan kan det finnas behov av att stärka på andra enheter, det är sådant vi får titta på, säger Linn Brandström.
För att få upp lönerna, bland annat för sjuksköterskor och barnmorskor, har regionens politiska ledning satsat 700 miljoner utöver ordinarie lönerevision. En satsning under tre år med start 2022.
‒ Första året ligger särskilt fokus på yrkesgrupper som har en medellön under rikssnittet och som ligger längst från målbilden för jämställda löner, säger Linn Brandström.
LÄS MER:Färre jobbar – fler behöver vård
