Jag var i Östersund i veckan och kan inte släppa känslan. Staden där femtusen invånare förra veckan samlades på stadens lilla torg för att - i minus fem grader! - heja på sitt fotbollslag när de spelade hemma mot Arsenal. Då var redan arenan där lagen möttes fullsatt, liksom stadens alla restauranger. Östersund FK har på några år inte bara tagit sig till Allsvenskan från division två, utan också till Europas topp. De har inga världsspelare, knappt ens spelare som utmärker sig nationellt, men ändå tävlar de om att vara Europas främsta lag. ÖFK förlorade med 0-3 och kanske var det då rimligt att ge upp.
Men varför? De har ju varit med om mirakel?
Så i torsdags hade fem tusen Östersundare bokat resa till London för att se returen. Det är tio procent av hela Östersunds befolkning. Det sattes in större flyg, extraflyg och när matchen spelades var det fullsatt på en Emirates arena, 60 000 åskådare! Trots det hördes Östersund rop högst: “4-0!, 4-0!, 4-0!”. Det blev seger, 2-1 men det räckte inte. Snöpligt kanske. Men varför? Händelsen har gjutit mod och framtidstro för en stad i Norrlands inland.
Anledningen till mitt besök i Östersund var för att tala på en konferens om lokal framtid. “Hur blir Jämtland ett silicon valley?” undrade en arrangör. Frågan kunde uppfattas som storhetsvansinne. Men varför? Östersund har just visat att de kan producera ett fotbollslag i världsklass. Och om Stockholm är Europas näst främsta stad när det gäller att producera digitala bolag värda över en miljard dollar (bara slagna av London) - varför ska vi då stanna där? Varför skulle den största av de små städerna ha monopol på innovation?
Sedan jag flyttade till Göteborg har samma frågorna gnagt i mig. När jag har träffat framgångsrika företagsledare (utanför industrin) har jag försökt att förstå: vad är det som gjort att de stannat kvar, inte sneglat mot Stockholm eller London? Nudie (det globala jeansmärket), Forsman & Bodenfors (världens bästa reklambyrå), Forza football (en av världens största fotbollsappar) har alla svarat samma sak:
Men varför? Varför skulle de flytta?
Det är som att de inte förstår frågan. De älskar Göteborg, de vet att det de gör är bäst i världen. Så låt London komma till mig! Det är en fantastisk självkänsla, i övrigt nästan utrotningshotad och uppäten av ängslighet.
Därför är Östersunds framgång så viktig, liksom våra lokala företags framgång. De fungerar som motgift på missuppfattningen att framgång handlar om en postadress.
För varför skulle det vara så?
