Theresa May står inför ett avgörande. Förra månaden sköt hon upp omröstningen i det brittiska underhuset. Det var för att förhindra ett nederlag. Det fanns inte en majoritet för att godkänna avtalet som reglerar britternas utträde ur Europeiska unionen den 29 mars.
Röstningen kommer istället att ske i mitten av januari. Men i sak tycks inget ha hänt utom att tidspressen har ökat. Av allt att döma saknar Theresa May stöd för att få igenom den juridiskt bindande avtalstexten. Motståndet finns inom oppositionen och det nordirländska stödpartiet DUP, men även inom de egna konservativa leden.
En grupp av parlamentsledamöter avvisar kompromisser och är för en avtalslös skilsmässa, en hård brexit. Kända namn är Jacob Rees-Mogg, Boris Johnson och David Davis, de senare tidigare utrikesminister respektive brexit-minister i Mays regering. Även Davis efterträdare Dominic Raab hoppade av i protest.
Interna missnöjet utbrett
Det interna missnöjet kan dock vara större än så. Enligt nya opinionsmätningar är över 50 procent av medlemmarna emot Mays brexit-uppgörelse. De tycker att det är bättre att lämna EU utan avtal. Bara 29 procent uppger att de skulle ställa sig bakom May och rösta ja.
Det tyder på ett nej. Vad händer då? Ingen vet säkert. May kan söka muntliga försäkringar från övriga EU-ledare om att övergångslösningarna i gränsfrågan på Irland är tillfälliga och att Storbritannien inte fastnar i EU:s regelverk. Detta är den springande punkten för kritikerna. Skotska nationalister fruktar att avtalet gynnar Nordirland och håller tanken på en ny folkomröstning om skotsk självständighet levande.
Företrädare för EU har gjort klart att det är inte tal om att omförhandla avtalet. Då återstår för May att pröva sina europeiska kollegers tålamod. Det är dock tveksamt om ändringar av ordalydelser i den politiska deklarationen, en avsiktsförklaring, skulle förbättra oddsen inför ett eventuellt tredje försök att få ett ja i underhuset.
Om detta är en framkomlig väg vet vi inte i dag. En tillfällig lösning vore att be EU om lov att få skjuta fram datumet för utträdet. Det skulle ge utrymme för fler kompromisser, en ny folkomröstning och kanske till och med ett nyval.
Även EU-parlamentet måste rösta
Det är inte bara det brittiska parlamentet som måste säga sitt om avtalet. EU-parlamentet väntas rösta om det i mitten av mars. Men om britterna lamslås av fortsatt intern kalabalik finns det inget att rösta om.
En komplikation är valet till EU-parlamentet i maj och att en EU-kommission ska utses. Det gör att May — om hon trots allt kan sitta kvar — hamnar i ett vänteläge, ett tomrum av fortsatt ovisshet om framtiden.
Vad detta kaos skulle få för konsekvenser för ekonomi, handel och enskilda individer går bara att spekulera i. Irlands premiärminister Leo Varadkar säger att han har trappat upp förberedelserna inför ett avtalslöst brittiskt utträde.
Nordirland plågades under årtionden av den blodiga konflikten mellan unionister och republikaner, mellan protestanter och katoliker. Det slutade med ett fredsavtal 1998. Men nu befaras återinförda kontroller vid gränsen till republiken Irland leda till nytt våld. The Guardian rapporterar att närmare tusen poliser från England och Skottland ska börja öva för att kunna sättas in i där med kort varsel.
Det är illavarslande med bara 83 dagar kvar till brexit.
