Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Johan Nilsson
Bild: Johan Nilsson

Arne Larsson: Språkrörsvalet lär inte lösa Miljöpartiets alla problem

Frågan är om det spelar så stor roll om Miljöpartiets nästa språkrör heter Märta Stenevi eller någonting annat. Att partiet håller på att smälta ihop till ingenting, samtidigt som en klimatrörelse sveper över världen, tyder på större problem än vem som för ögonblicket är ansiktet utåt.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Innan pandemin slog till fyllde ungdomar gator och torg och demonstrerade för klimatet och framtiden. Mot den bakgrunden får man ofta höra att det är konstigt att Miljöpartiet går så knackigt när intresset för miljö och klimat är så stort. Att det är underligt att partiet inte kan dra nytta av Gretaeffekten.

Men är de verkligen konstigt?

Budskapet från Greta Thunberg är rakt och enkelt: krisen är här och domedagen nära. Det krävs radikala förändringar. Nu. Men politikerna gör ingenting alls. De bara blundar.

Samtidigt i Göteborg: Miljöpartiet skickar ut pressmeddelanden om att snöröjningen på cykelbanor måste bli bättre samt att det behövs kollektivtrafik upp på Rambergets topp. Så att fler kan njuta av utsikten.

Hur behjärtansvärt det än må vara är jag inte övertygad om att det är den nya världsordning som Greta och hennes följare efterlyser.

En del av landets styre

Och lyfter man blicken till det nationella planet är det svårt att komma förbi att Miljöpartiet faktiskt är en del av landets ledning. Partiet sitter i regeringen och förvaltar, bland annat, posten som miljöminister. Sedan sex år tillbaka.

LÄS MER: Miljöpartister i Göteborg vill se Stenevi som nytt språkrör

Dessutom i sällskap med det parti som mer än något annat byggt Sverige till det samhället det är i dag.

Ja, ni förstår. Att Gretarörelsen inte faller handlöst för Miljöpartiet kan faktiskt ha sin förklaring. Den som lever i förvissningen att politikerna blundar för problemen och inte sätter in de drastiska åtgärder som krävs är ju per definition missnöjd med dem som styr landet.

Kan åka ur riksdagen

I GP/Sifos senaste mätning uppgav 3,7 procent att de skulle rösta på Miljöpartiet om det var val i dag. Partiet har backat stadigt sedan det satte sig i regeringen tillsammans med Socialdemokraterna och kan mycket väl åka ur riksdagen vid nästa val.

Att små partier tar stryk av att regera tillsammans med ett större är en gammal sanning och frågan är om inte Miljöpartiet är extra hårt drabbat. Även om de flesta partiaktiva i dag inser att man måste vara med och styra för att få någonting gjort har partiet sina rötter i samma kultur av aktivism som Gretarörelsen. De tidiga miljöpartisterna ville också se snabba och genomgripande förändringar i samhället. Ett annat sätt att leva. Och nu sitter de där som en liten kugge i det stora socialdemokratiska maskineriet.

Det var verkligen inte det alla drömde om.

Ambivalent hållning

Till det kommer att Miljöpartiet har haft en ambivalent hållning till hur man ska hantera sin egen politik i regeringsställning. Ska man på förhand säga vad man vill – och därmed riskera att synliggöra när man inte får igenom sin vilja? Eller ska man hålla masken tills beslut är fattat?

Som regel har partiet landat i den senare strategin, vilket lett till att det inte blivit särskilt tydligt vad man står för och strävar efter. Nu lär en ändring på den punkten vara på gång – och partifolket hoppas dessutom att ett nytt språkrör ska vässa profilen och visa att partiet faktiskt fortfarande är kaxigt och modigt.

Det finns till och med röster inom partiet som menar att ett nytt språkrör inte borde sitta i regeringen, just för att kunna förhålla sig friare till det som händer i regeringen.

Det är en skojig tanke, men med ett språkrör i opposition är risken att det skulle bli lite väl övertydligt att resten av partiledningen sitter och administrerar en politik man inte fullt ut står för.

Alltså precis det som är partiets grundproblem just nu.